En gör-det-själv-låda där manualen hoppar över delmoment och där viktiga bitar helt saknas. Därtill ett tricks från trollerilådan: Låtsas inte om 2030-målet så missar man det inte heller. Så sammanfattar 2030-sekretariatet regeringens klimatpolitiska handlingsplan.
PRESSMEDDELANDE – 21 DECEMBER 2024
– Regeringen kritiserar med rätta sina företrädare för att inte ha en plan för att nå nettonoll 2045, men kompletterar med att inte heller ha en plan för att nå 2030-målen. Att regeringen vill se över 2030- och 2040-målen är ingen godtagbar ursäkt; de är svensk lag och den klimatpolitiska handlingsplanen ska visa hur målen nås, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet.
Regeringen föredrar en bred palett av åtgärder istället för den stora utsläppsminskning som reduktionsplikten tidigare tänktes ge. Men det är helt osannolikt att de nya förslag som finns i planen ska ge motsvarande utsläppsminskning – och varken utsläpps- eller kostnadsberäkningar finns med, konstaterar 2030-sekretariatet.
– Regeringen sätter stor tilltro till näringslivets klimatarbete, men näringslivet hade behövt mer än en gör det själv-låda där manualen hoppar över delmoment och väsentliga bitar helt fattas, säger Mattias Goldmann.
Det största enskilda nya förslaget från regeringen är att en nationell utsläppshandel för sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandel ska utredas, samt att Sverige ska gå med i EU:s ETS2-utsläppshandel fullt ut från start, och alltså inte utnyttja möjligheten att vänta som länder med nationell koldioxidskatt har.
– Hur införandet av EU:s andra utsläppshandel påverkar transportsektorns omställning går inte att veta, eftersom regeringen lovar att hushåll och näringsliv ska kompenseras för höjda kostnader. Hittills har ju regeringen valt att kompensera drabbade hushåll genom att sänka skatten på fossila drivmedel, och fortsätter man på det spåret blir det ingen vinst för klimatet.
2030-sekretariatet beklagar att regeringen inte kvantifierat klimatnyttan eller kostnaden av sina förslag, tvärtemot vad klimatministern tidigare angett. Däremot är det positivt att alla departement nu får i uppdrag att följa klimathandlingsplanen – och 2030-sekretariatet påminner departementen om att de är bundna av svensk lag inklusive klimatmålen för år 2030.
En rad av de förslag som lyfts fram av regeringen är kända sedan tidigare och har också enligt regeringen själv begränsad klimatnytta. 2030-sekretariatet är kritiska till att stödet till nya lastbilar på el och biogas är så begränsat och kortsiktigt, och slår fast att skrotningspremien inte får stor effekt så länge den bara går till den som direkt byter från en skrotbil till en ny elbil.
Parisavtalets artikel 6 lyfts av regeringen fram som en möjlig väg att nå nettonoll; delar av utsläppsminskningarna kan då ske i utvecklingsländer men finansierat av Sverige. 2030-sekretariatet har tidigare lyft fram hur det kan påskynda omställningen till t.ex. elektriska bussar i asiatiska megastäder och ser fram emot att Sverige följer Schweiz ledande exempel på området – men konstaterar också att de inte går att nå vare sig EU:s eller Sveriges eget 2030-mål med utsläppsminskningar utomlands. Omställningen måste ske i Sverige, och handlingsplanen är inte tillräckligt långtgående för att trygga målen.
Tips!
Missa inte vår livesända analys Freadg 22 december kl. 09.00! Mattias Goldmann djupdyker i handlingsplanen och analyserar hur planen påverkar Sveriges möjlighet att nå det nationella klimatmålet för transportsektorn till 2030 samt sina klimatåtaganden gentemot EU. Läs mer här!
MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet