2030-sekretariatet: Remissvar gällande Biojet för Flyget 2019:11

2030-SEKRETARIATET KOMMENTARER PÅ  INFRASTRUKTURDEPARTEMENTETS FÖRSLAG BIOJET FÖR FLYGET

Läs hela 2030-sekretariatets remissvar här.

2030-sekretariatet organiserar ett 80-tal partners i arbetet för att ställa om transportsektorn till 2030 i linje med Klimatlagens sektorsmål. Sekretariatet har valt att inkludera flyget i detta arbete, och konstaterar att stora delar av flygindustrin ställt sig bakom transportsektorns klimatmål.

Vi tycker det är ett överlag genomtänkt förslag som kommer i rätt tid. Flygets utveckling och klimatpåverkan diskuteras allt mer, och Sverige är med detta förslag ett av de första länder som sätter utvecklingsmål för biobränsle i flyg. Vi menar att det är ett viktigt stöd både för flygets miljöutveckling, och för den industriella utvecklingen av biobränsle i Sverige.

Vi noterar att flygbränsleutredningen även diskuterar alternativ till flygresor. Detta är viktigt eftersom lösningen på transporternas klimatpåverkan aldrig är enbart en drivmedels- eller teknikfråga. Beteende är en av de viktigaste komponenterna i en långsiktig lösning.

Utredningen noterar att kundefterfrågan inte räcker för att driva på utvecklingen. Det är ett tydligt och klokt ställningstagande. Vi ser det som viktigt att långsiktiga och successivt mer krävande policys införs. Det ger en tydlighet, och som nämnts ovan ett stöd för industriella satsningar.

Vi sammanfattar våra kommentarer och förslag till utveckling nedan, och utvecklar senare i dokumentet.

2030-sekretariatets kommentarer i sammanfattning:

• Vi är överlag positiva till en reduktionsplikt, och ser självklara nyttor av att koppla den till reduktionsplikten för drivmedel på landsidan.
• Vi är positiva till utredningens inriktning på att stötta produktion i Sverige, eftersom stöd till produktionssidan är eftersatt. Utredningen föreslår att ge Energimyndigheten att analysera detta vidare. Det är viktigt att produktionsstöd noterar att den tekniska mognadsgraden skiljer mellan olika certifierade produktionsmetoder (se figur 6.2 sid 115 i utredningen). Certifiering av ett flygbränsle tar lång tid.
• Ett inhemskt produktionsstöd är motiverat för nya teknologier, men det innebär inte att vi menar att man skall stänga dörrarna till importerade biodrivmedel. Efterfrågan kommer att öka snabbt, och kräva en mångfald av källor.
• Det är bra att utredningen belyser andra sätt än biodrivmedel för att minska flygets klimatpåverkan. Att bara tillsätta en utredare för nattågstrafiken är dock inte tillräckligt, utan här bör kraftfulla åtgärder sättas in parallellt.
• Inom ramen för 2030-målet bör elflyg kunna få en viss betydelse, särskilt för kortare inrikesresor, och det bör vara möjligt att uppnå delar av sitt beting inom reduktionsplikten med hjälp av eldrift.
• Det är bra att utredningen föreslår att Försvarsmakten och Försvarets materielverk ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för inhemsk produktion och användning av biojetbränsle för Försvarsmaktens ändamål. Det finns en viktig kommunikationsaspekt i att försvarsmakten tar detta steg, i linje med vad USAs flygvapen gjorde med ”Green Hornet”-projektet för några år sedan.
• Det är viktigt med en långsiktig inställning. Utredningen föreslår mål fram till 2030, i linje med sektorsmålet för transportsektorn, men aviserar även mål på längre sikt.