”Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det finns ingen tid för tvekan. All relevant lagstiftning ses över, klimatmålen ska nås och Sverige driva på för en klimatlag på EU-nivå. En-och-en-halvgrads-målet ska nås.” Det är stora och vackra ord som Stefan Löfven läser upp i regeringsförklaringen. Många åtgärder finns med – men hur ser det ut för cyklingen? 2030 har lusläst!  

 

Den kanske största cyklingspotentialen finns i det lite torrt formulerade ”ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag” som ska införas. Istället för dagens 18:50 kronor per mil om man tar bilen och noll om man cyklar, blir ersättningen alltså den samma oavsett hur man tar sig till och från jobbet. Det 91-åriga reseavdraget går främst till bilresor i storstadsregioner, och Skatteverket har tidigare visat att ungefär hälften av avdragen är felaktiga. Huvuddelen av felen hänger ihop med att de som gör bilavdrag inte uppnår kravet på två timmars tidsvinst jämfört med att åka kollektivt – men de felaktiga avdragen är var för sig för små för att Skatteverket ska prioritera dem. Därför frigörs flera miljarder kronor årligen när bidraget baseras på avstånd, som är lättare att kontrollera. Dessa vinster ger i sig möjlighet att investera i hållbart resande. Förändringen kan ske relativt snabbt eftersom den redan utreds, med slutredovisning 1 juli. Men den som nu tänker sig få en rejäl slant för att cykla till och från jobbet får nog tänka om; räkna med att det införs en nedre gräns på 20 eller 25 km enkel väg – med god vilja kan man se detta som en ny elcykelstimulans.

Bakom löftet att ett nationellt kollektivtrafikkort ska införas kan det finnas cykelpolitik. Det ska från år 2022 gå att resa över hela landet med ett kort, vilket förmodligen ska tolkas som ”med en app”. Man kan förstås undra om inte Resplus uppfyller detta, vilket också Bussbranschen påpekat, men också se chansen att inkludera t.ex. bilpooler, taxi och inte minst tvåhjulingar av olika slag; elsparkcyklarna Voi, Lime och lånecyklarna. De kanske inte strikt sett är kollektiva färdmedel, men de binder ihop kollektivtrafiknätet och löser ”sista kilometern”.

Sen finns de magiska meningarna ”Andelen som reser med cykel ska öka. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling.” Hur det konkret ska gå till behöver konkretiseras, men det finns många förslag i bl.a. nationella cykelstrategin att ta tag i. Eftersom arbetspendlingen täcks av reseavdraget, bör andra delar ändras – som friskvårdsbidraget. Idag är det avdragsgillt för arbetsgivaren att ge ett spinningkort till sina anställda, men inte att ge en cykel. Vi kan också få en inriktning på ROT som särskilt gynnar satsningar som ombytesrum och cykelreparationer. Sänkt eller slopad förmånsskatt på förmånscyklar är också tänkbar, liksom sänkt moms på cyklar till de sex procent som gäller för kollektivtrafik.

I ”Vägunderhållet förbättras” kan förstås bättre underhåll av cykelvägarna finnas med, men det är huvudsakligen en kommunal fråga. Det gäller också ”Barn ska tryggt kunna gå och cykla till skolan, och friluftslivet ska främjas”, även om ett förstatligande av skolan förstås skulle betyda att det plötsligt blev en nationell fråga. Annars blir den nationell först om cykling införs i läroplanen.

Flera tågsatsningar beskrivs i detalj, som att det ska finnas nattåg till utlandet, men inget om att man ska kunna ta cykeln på tåget eller att i övrigt få en bättre multimodalitet där flera färdslag kombineras. Inte heller finns något om cykel för godstransporter, som MoveByBike, eller om andra fordon för mikromobilitet som elkickbikes, eller elmopederna som med ganska liten stimulans troligen helt skulle slå ut fossil-mopederna.

Skrivningen ”Klimatinvesteringsprogrammen och stadsmiljöavtalen främjar lokala investeringar för global hållbarhet och de ska utvecklas och effektiviseras” kan leda till cykelsatsningar, även om de fick en mycket liten del av dessa medel den gångna mandatperioden.

2030-sekretariatet kommer att jobba vidare med de frågor vi nämnt här, och därutöver tillsammans med  cykelkämparna på Cykelfrämjandet, Cykelstäderna, Trivector, MoveByBike och andra bidra till fler åtgärder, ökad stimulans och bättre lagstöd för ökad cykling och annan hållbar mobilitet.

MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet