Den klimatpolitiska färdplanen ur ett transportperspektiv

Hjälper den första klimatpolitiska färdplanen oss att nå 2030-målet om 70 procent klimatreduktion till 2030?

På längre sikt, kanske. På kort sikt, knappast. Förändrades något när planen lades fram i december 2019, nej inte ett dugg.

Planen innehåller 132 satsningar. En knapp tredjedel är nya, de flesta redan påbörjade, eller beslutade. Färdplanen är mer än något en imponerande samling igångsatta initiativ, som i sin tur skapades av ett förslag för några år sedan. Där finns mycket att bygga på, men vi måste öka trycket i de åtaganden som vi redan har gjort.

Vi har haft en upphandlingsmyndighet sedan 2013 som på sin hemsida definierar sitt uppdrag som: Vi vill utveckla den goda offentliga affären, med fokus på hållbara, innovativa och effektiva upphandlingar. Borde inte denna existerande myndighet vara tillräcklig för att ta sig an det som klimatpolitiska färdplanen föreslår kring offentlig upphandling? Men varför har så lite hänt under dess snart sju års verksamhet.

I andra fall tar färdplanen upp sådant som redan införts och just börjar leverera. Bonus-malus och reduktionsplikten är två styrmedel från 2018. Bra, långsiktiga styrmedel som fått marknadens gillande. De skall redan i år justeras för att följa utvecklingen, helt enligt plan. Den Klimatpolitiska Färdplanen lyfter in dessa pågående styrmedel som sina. Samma med höghastighetståg, stöd till laddinfrastruktur och krav på förnybart bränsle till flyget. Bra åtgärder, men de har redan diskuterats och är i många fall i drift.

Johan Rockström och ett antal medförfattare visade i en rapport för två år sedan att vi i sektor efter sektor kan halvera utsläppen till 2030 om vi bara konsekvent använder den smarta teknik som finns tillgänglig. Det budskapet kanske inte låter så inspirerande, men det är inte desto mindre sant.

Vi står nu i början av det decennium som skall leverera det globalt tuffaste transportklimatmålet. Det finns tre grundläggande aspekter att ha med i arbetet:

Tydliggör visionen och återkoppla till målet. Vi klarar inte att ändra vårt beteende om vi inte ser ett sammanhang, en mening med varför vi skall förändra våra vanor. Men ges vi ett sammanhang så är allt möjligt. Bara det senaste halvåret har vi sett två mycket viktiga trender; tågresandet ökat medan flyget minskar och vi har på rekordtid lagt om vår kosthållning till förmån för mindre kött. Det var ingen lag som tvingade fram detta, ingen ny teknik – vi bestämde oss kollektivt.

Inga tvära kast. Håll fast vid beslutad policy, justera vid behov. Lägg till om det skulle saknas delar. Det finns inget farligare än kortsiktiga populistiska nycker. Och inget mer paralyserande än klåfingriga experter som uppfinner nya policies som på pappret verkar perfekta. Arbeta istället vidare där vi hittar samsyn i samhället, och anpassa istället i takt med teknikutvecklingen.

Fastna inte i framtiden. Det är så lätt att fastna i framtida, spännande lösningar och glömma vad kan göras idag, med redan existerande teknik. Låt oss börja här och nu, och arbeta vidare med att implementera det vi ser fungera. Därmed inte sagt att vi skall sluta vara innovativa, tvärtom men inte på de klimatvinster som kan göras idag.

Vi saknar att regeringen sätter ned foten och visar ett ledarskap som tydliggör hur vi skall klara målen, som ger en känsla av att det går. Vi saknar en regering som kraftfullt skyddar de företag som tagit steget fullt ut och redan idag har fossilfria transporter, men vars satsningar riskeras för att EU-byråkraterna vill ta bort skattefriheten för rena grödebaserade drivmedel.

Så vårt betyg på den Klimatpolitiska Färdplanen blir ett starkt C. Regeringen visar att man har förstått, och samanställningen av vad som pågår är imponerande. Men vi saknar ett fokus på att bygga på det som redan är på plats, och ett engagemang i att accelerera utvecklingen.

2030-sekretariatets partners är alla företag och organisationer som står bakom 2030-målet, och gör det där extra som visar att målet är inom räckhåll. Här ser vi tuffa upphandlingskrav, satsningar på biobränsleproduktion, kollektivtrafik, transporter på 100 procent fossilfria drivmedel och nya affärsmodeller som alternativ till bilen.

Om 2030-sekretariatet var en regering, och våra partners tillhörde myndigheterna Bilen Bränslet och Beteendet, hade de konkreta åtgärder våra partners gjort överträffat både ambitionen och innehållet i färdplanen.