JANUARIPARTIERNA HAR FÖRHANDLAT FRAM EN LÅNG RAD KLIMATSATSNINGAR I ÅRETS BUDGET. 2030-SEKRETARIATET GER TUMMEN UPP, INTE MINST FÖR UTBYGGNADEN AV BREDBAND SOM ÖKAR MÖJLIGHETEN FÖR FLER ATT ARBETA PÅ DISTANS. DET AVISERADE KONVERTERINGSSTÖDET FÖR 2022 MÅSTE DOCK ÖKAS REJÄLT FÖR ATT GÖRA SKILLNAD, RESEAVDRAGET REFORMERAS OCH INVESTERINGAR I CYKEL MÅSTE ÖKA.

  • Detta är en omfattande budget som genomför satsningar på klimatomställningen. De flesta viktiga områden får tydliga satsningar, kommentera Jakob Lagercrantz, VD på 2030-sekretariatet. Den förefaller vara ett gott teamwork av partierna bakom januariöverenskommelsen.

 

  • Tekniken och drivmedlen får sitt, nu är det dags att på allvar börja gynna hållbara transportmönster och vanor. Stöd till bredband är en bra början. De miljoner som läggs på cykel behöver mångdubblas och vi behöver fatta beslut om reseavdraget, kommenterar Anna Linden 2030-sekretariatet. Då kan vi börja ta tag i 2020-talets viktigaste frågor.

 

2030-sekretariatet arbetar med att oberoende av tekniklösningar driva på utvecklingen för klimatomställningen av transportsektorn i Sverige. Riksdagen har beslutat att 70% av koldioxidutsläppen i transportsektorn skall vara borta till 2030. Nedan följer en sammanställning med kommentarer inom de områden vi behöver arbeta med parallellt; fordon, drivmedel och beteende.

 

Fordon:

Bonus-Malus har funnit i ett par år i Sverige, och justeras nu för att anpassas teknikutvecklingen. Nollemissionsfordon får förstärkt bonus (70 000), nivån som ger bonus sänks till 60 gram koldioxid per kilometer. Malus, straffnivån, höjs för bilar med höga utsläpp.

Mycket bra, säger 2030-sekretariatet. Bonus-malus ligger fast, och skärps. 

Bilförmånsvärdet för bilar med alternativa drivmedel har under många år varit reduceras. Regeringen föreslår att denna förmån försvinner, med Regeringen återkommer med en remiss.

Tufft och bra, kommenterar 2030-sekretariatet. Det är dags att minska bilsubventionerna, i takt med att samhället måste minska energiåtgången i transportsektorn.

Laddinfrastruktur.

Regeringen fortsätter stödja genom klimatklivet, men skapar ett nytt stöd för elektrifiering av tunga fordon på omkring 500 miljoner kronor per år. Det nya stödet till gröna investeringar hos privatpersoner går i samma riktning.

Mycket bra, säger 2030-sekretariatet. Klimatklivet förstärks, välkommet i hela Sverige.

Tunga fordon:

Ett stöd till elektrifiering av tunga fordon på omkring 500 miljoner kronor per år.

En miljöbonus för tunga fordon drivna av el, biogas eller bioetanol infördes tidigare 2020.

Ganska bra säger 2030-sekretariatet. Detta är ett område som behöver mer uppmärksamhet.

Konvertering av fordon är en viktig åtgärd. Bensinfordon som konverteras till etanol eller biogas minskar utsläppen över en natt. Regeringens satsning är ynkligt liten, omfattar bara 2000 etanolkonverteringar eller 4-500 gaskonverteringar.

Dåligt, säger 2030-sekretariatet. Stödet behöver ökas rejält. I Frankrike har 90 000 fordon konverterats de senaste åren. 

Fossilfritt flyg

Regeringen beslutar dels om en satsning på 50 miljoner per år, men även att reduktionsplikten (krav på minskning av koldioxidutsläpp) på flygbränsle från 2021. Sverige är det andra landet i världen som har detta.

Mycket bra säger 2030-sekretariatet. Sverige ligger i framkant i utvecklingen, och har stora möjligheter att fortsatt vara bland de globala pionjärerna. 

Stöd till Green Cargo och ökat underhåll av järnväg

Regeringen beslutar om ett kapitaltillskott till Green Cargo på 1 400 miljoner. Vidare avsätts 500 miljoner kronor per år i tre år för ökat järnvägsunderhåll.

Bra säger 2030-sekretariatet. Ett kapitaltillskott till en stor godstransportör behövs, och bör komma hela marknaden tillgodo. Underhåller av järnvägen är eftersatt. Det är redan budgeterat in infrastrukturplanen, men tillskott är välkomna. 

 

 

Drivmedel:

Den viktigaste satsningen är utan tvivel reduktionsplikten, krav på successivt lägre koldioxidutsläpp från diesel och bensin. Plikten infördes 2018, och ligger nu kvar med något skärpt ambitionsnivå.

Mycket bra, säger 2030-sekretariatet. Sverige har här en framtidssäkrad policy som i samverkan med marknaden kan utvecklas. 

Biogasen arbetar regeringen vidare med, och ökar på kort sikt stödet.

Bra, säger 2030-sekretariatet. Fortsatt stöd till en produkt med flera klimat- och samhällsnyttor. 

Statliga kreditgarantier på 50 miljarder kronor är ingen automatisk utgift, men ligger som en garanti för gröna investeringar. Regeringen vidgar även klimatklivet att omfatta bland annat vätgas och biodrivmedel. Regeringen sätter ökat fokus på att få fram inhemsk produktion.

Mycket bra, kommenterar 2030-sekretariatet. Detta är en av de viktigaste signalerna till den svenska industrin. 

 

Beteende:

Ekobonusen för överflyttning av transporter till järnväg och sjöfart förstärks kraftigt. Dagens nivå på 150 miljoner kronor per år ökas till 400 miljoner kronor per år 2021-2025.

Mycket bra, kommenterar 2030-sekretariatet. Nivån höjs till en nivå där den faktiskt kan ge resultat.  

Stöd till utbyggnad av bredband ökas med 1,4 mdr 2021, sedan 500 mkr 2022, och sedan 100 mkr per år 2023-2025. Därutöver finns sedan tidigare medel avsatta för ändamålet vilket följer av BP2020. I år finns 150 mkr, 2021 finns 200 mkr och 2022 finns 300 mkr.

Bra, säger 2030-sekretariatet. Grunden för digitalisering är ett utbyggt bredbandsnät.

Regeringen förstärker cyklingen med både statliga medel och ökade anslag till stadsmiljöavtalen, där cykel särskilt pekas ut för ökningen på 300 mkr för 2021 och 250 mkr för 2022. Detta kompletterar den befintliga miljard för hållbara stadsmiljöer som redan finns i stadsmiljöavtalen.  Dessutom ”satsar” man statliga pengar på 25 mkr resp. 75 mkr på den statliga cykelinfrastrukturen.

 

2030:s kommentar: vi har svårt att se hur den statliga delen ska åstadkomma de stora förändringar som krävs, det räcker till några kilometer ny cykelbana i bästa fall. Anslaget till stadsmiljöavtal kan i bästa fall innebära cykelinfrastruktur för dubbla summan då de bygger på kommunal och regional medfinansiering. Utslaget per kommun blir det ändå bara några miljoner per kommun. 

Kollektivtrafiken är i kris efter corona. Regeringen avsätter 2 miljarder extra nästa år, en bråkdel av de 65 miljarder kollektivtrafiken beräknas förlora. Dessutom var 3 miljarder budgeterat till kollektivtrafiken 2020 – en minskning alltså?

Uselt, kommenterar 2030-sekretariatet. Här behöver vi se en stor satsning som ser till helheten, kollektivtrafiken är en förutsättning för goda städer.

Delade tjänster som bilpooler, bildelning eller cykelpooler nämns inte i budgeten. Detta är ett viktigt område som för alla del gynnas av digitalisering.

2030-sekretariatet är skeptiska. Likaväl som fordonsforskningsprogrammet får tillskott, borde dessa tjänster lyftas.

 

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet