Allrakäraste Jakob,

Idag är det ett år sedan du gick bort. Det går inte en dag utan att vi tänker vad skulle Jakob ha gjort, hur skulle han ha hanterat den här frågan, vad av hans tankar kan vi gå tillbaka till?

Klimatarbetet i dess många former, och vårt gemensamma 2030-sekretariat i synnerhet, låg dig varmt om hjärtat. Ända in i det sista arbetade du för att vi skulle få med oss så mycket som möjligt av dina tankar, strategier, kontakter, insikter och råd. Det går inte en dag utan att de finns med oss, utan att du finns med oss.

Vi lovade ju varandra en rejäl nyårsfest sista december 2030 på temat ”mission accomplished”; 2030-målet för transportsektorn är uppfyllt och vi kan ägna oss åt annat. Trots att du inte kommer att vara med fysiskt, fortsätter vi arbetet med att säkra festen. Sekretariatet har fått en rad nya partners, alltifrån unga uppstartsföretag som inspirerar och ger ny energi till globala spelare som ger tyngd och erfarenhet. Du skulle gilla mixen men också otåligt påpeka att det finns så många som fortfarande inte är med, helt enkelt för att de inte fått frågan, för att vi inte tagit mötet. Jag tror också du skulle glädjas över hur vi behåller och kanske rentav utvecklar känslan av att detta gör vi tillsammans; vi är den ”coalition of the willing & doing” som du uttryckte det, inte ett branschorgan som väntar in den tröttaste.

Vi presenterar politiken som krävs för att nå målen, tar debatten när måluppfyllelsen behöver eldunderstöd och behåller den pragmatiska omställning som hela tiden varit grunden för vårt 2030-sekretariat. Över tid ska målet nås med ungefär lika fördelning mellan Bilen, Bränslet och Beteendet – som jag tror du myntade – men om våra folkvalda en tid nu vill tona ner Bränslet något, ja då lägger vi fram Beteendepraktikan som visar hur det kan kompenseras.

Just nu planerar vi Almedalen och 2030-Arenan. Det är svårast, för där är saknaden som störst och minnena så många och fina. Hur du och jag var Helgonet & Djävulens advokat, hur vi spelade Highway to Hell och Electric på stora miljöfesten och hur vi nakenbadade från bryggan mitt i natten.

Agnes, Maria, Per, jag och de andra som jobbar med 2030-målet sitter på olika håll, kommer från olika håll, har olika ingångar i frågor. Det är klokt, det är ett bra team som du satt ihop. Men för att klara målet och för att säkra den där nyårsfesten måste vi ständigt vara vårt allra bästa, precis som du alltid tog för givet.

Jakob, jag minns sista gången vi pratade med dig om 2030, bara någon dag innan du gick bort. Din inbjudan till Teams-mötet var stående varje vecka, men vi hade inte trott att du skulle orka vara med, långt mindre att du – in i det sista – skulle ha mängder med förslag och idéer. Efter ett tag tänkte vi att du måste få vila, men du hade bara en sak till, och en till… Denna outsinliga energi, denna makalösa förmåga att entusiasmera andra och denna okuvliga järnvilja att nå ända fram, den bär vi med oss från dig och den gör mig trygg: det blir nyårsfest till din ära 2030!

/Mattias