Almedalen efteranalys: Näringslivet står enat för 2030-målet

Det viktigaste med Almedalen är inte vad som sker under dagarna i Visby, utan vad vi tar med oss därifrån in i det fortsatta arbetet. Här är 2030-sekretariatets spaningar, tips och passningar framåt inför starten i höst.

Efter det fruktansvärda dådet i Almedalen 2022 var många skeptiska till mötesplatsens fortsättning, samtidigt som pandemin lärt oss hur mycket som kan skötas digitalt. Men Almedalen 2023 visar på värdet av dialog och fysiska möten, vilket också var en stark signal från regeringens Nationella klimatmöte två veckor tidigare – människor vill vara delaktiga i omställningen och vi behöver hålla kanalerna öppna för input och utbyte.

På samma not har näringslivet aldrig tidigare varit så enat och tydliga i att begära styrmedel från politiken så att klimatmålen nås – och i att de inte stryks, med det närtida 2030-målet i spetsen. Grönt stål, elfordon, klimatneutral kalk och cement och mycket annat visar att klimatledarskap stärker svensk konkurrenskraft, ökar exportmiljarderna och skapar fler gröna jobb – och att allt detta hotas av dagens otydlighet kring hur målen ska nås, eller om det ens är prioriterat.

Under den första Almedalsveckan efter fjolårets intensiva och polariserande valrörelse var det tydligt att de allra flesta efterlyser samförstånd och breda politiska överenskommelser. Det gäller både förverkligandet av befintliga, med sjupartiöverenskommelsen om klimatmålen i spetsen, och att bana vägen för nya – inte minst en bred energiöverenskommelse som ger tryggheten att våga investera i omställningen.

När vi nu ser att det fullskaliga och avskyvärda kriget i vårt närområde kan bli långvarigt, inser vi också att minskad sårbarhet och ökade möjligheter till självförsörjning är centrala. Årets Almedalen var det första då det verkligen kopplades samman med hur klimatmålen och transportsektorns omställning uppnås, vilket kommer att byggas vidare på under året.

Kort före Almedalen kunde Sverige klubba igenom stora delar av EU:s Fit for 55-paketet, med kraftigt skärpta klimatkrav och påskyndad omställning av fordons- och drivmedelssektorn. Diskussionen om hur det bäst implementeras i Sverige började i Almedalen, med den viktiga signalen att de svenska klimatmålen hjälper oss att uppfylla EU:s klimatmål, och att därigenom undvika dyra böter eller behovet av att köpa dyra utsläppsrätter.

EU:s förtydligade inriktning gör det också lättare att nu vara föregångare – och minskar risken att vara ensam långt ut på ett stickspår dit ingen annan beger sig. Samtidigt höjs ett varningens finger för kommande EU-parlamentsval i juni 2024. Ett par veckor före nästa års Almedalen utser väljarna ett nytt EU-parlament som av allt att döma blir långt mindre klimatdrivande än det nuvarande, och som i sin tur utser en kommission som tyvärr kan komma att utmana och nedmontera mycket av det vi nu gläds åt från EU:s håll. På så sätt utgör EU både ett riktmärke och en varningsflagg, och det blir centralt för Sverige med både hängslen och livrem; svenska klimatmål och handlingsplaner utöver EU:s gemensamma.

In i sommaren tar vi med oss en känsla av momentum – en drivkraft framåt. Enade och motiverade står de aktörer som ska minska sina utsläpp inför hösten som kommer. Transportbranschen levererar redan nu konkreta lösningar och förtydligar sina behov, och vår regering gör klokt i att möta den kunskap som finns och leverera rätt förutsättningar för att branschen ska kunna ställa om.

Seminarier

Se alla seminarier från 2030-arenan här

Mer information

Nyheter, viktiga underlag, remissvar och analyser – läs mer här:

Nyheter från 2030-sekretariatet
Analysbrevet – den senaste analysen och viktigaste omvärldsbevakningen varje månad
Remisser och remissvar för 2030-målet
Beteendepraktikan – 55 fördiga förslag för måluppfyllelse till regeringen
Indikatorer – samlad statistik för hur vi ligger till mot 2030-målet
2030-pusslet – vad krävs för att nå målet ur ett helhetsperspektiv
Partners till 2030-sekretariatet