– Det är dags att prioritera den svenska omställningen; för svensk konkurrenskraft, försörjningstrygghet, och för minskade utsläpp i närtid.
Den ur klimatperspektiv dystra försommaren förbyttes under Almedalen till optimism; 2030-klimatmålet kan nås, ska nås – och klimatomställnigen har folkets stöd.
Att 2030-Arenan fick utvidgas från två till tre fullspäckade dagar är en signal i sig om att näringslivet, organisationsvärlden, kommunerna och regionerna vill ställa om. Till det 2030-pussel vi och hela Sverige lägger, tar vi med oss en lång rad viktiga pusselbitar:
- Självkörande fordon kan öka attraktionen för kollektivt resande, minska kostnaderna och bidra till klimatmålen – men bara om rätt förutsättningar ges.
- Norden kan ha elflyg i luften till 2030. Efterfrågan finns men finansiering, utbildning och en regional marknad är avgörande.
- Strategier för ökad självförsörjning vid krig och kris bör bygga på drivmedel vi kan producera själva – och produktionen sker men kan och bör expanderas under rätt förutsättningar. Hållbart flygbränsle kan bidra till Sveriges energioberoende.
- Svensk järnväg blir en propp och Sverige går miste om värdefulla handelsmöjligheter om vi inte snabbt ökar kapaciteten mellan Göteborg-Oslo inom Fehmarn Bält-förbindelsen.
- AI kommer inom kort att revolutionera effektiviseringen inom gods- och logistikflöden.
- Elektrifiering av tung transport räcker inte för att minska utsläppen i närtid. Allt förnybart behövs på marknaden, ökade samtransporter effektiviserar transportarbetet och med CarbonLoop kan vi göra delar av samtransporterna förnybara.
- Sjöfarten ställer om med vätgas, e-metanol och batteridrift. Havsbaserad vindkraft och sömlös logistik blir helt avgörande för att göra hamnen till en grön energihubb.
- Batteribyte för elbilar bidrar till att balansera elnätet, men också att minska batteristorleken och därmed bilens klimatpåverkan vid produktion och att öka andrahandsvärdet och livslängden på våra bilar.
- Staten både kan och bör skapa förutsättningar för kollektivtrafiken, enligt M, C och Mp. T.ex. genom översyn av kollektivtrafiklagen, i nationell plan och riksdagens nystartade kollektivtrafiknätverk
- Greenwash är avskyvärt men greenhush är inte mycket bättre; transparens och saklighet är grundläggande för hållbarhetskommunikation. Vi behöver bli bättre på att kommunicera rätt, här är advokaten Mats Johansson bästa tips till dig som företag!
- Sist men inte minst: Väljarna vill med mycket stor majoritet se kraftfullare klimatsatsningar och ett svenskt klimatledarskap.
Under Almedalen kunde vi visa att Sverige nu kommit exakt halvvägs till 2030-målet på 70% minskad klimatpåverkan från transportsektorn jämfört med år 2010. Men på 2030-minglet med över 300 företrädare från bransch och politik firade vi inte denna milstolpe, eftersom vi borde ha kommit betydligt längre och dessutom nu ökar utsläppen. Med alla befintliga och nya förslag, den drivkraft som vi upplever från näringslivet, och en stark signal från EU-valet att svenska väljare belönar de som vill mer, har Sverige unika förutsättningar att nå både det svenska och EU:s 2030-mål.
På europeisk nivå gick däremot klimatskeptikerna och -fördröjarna fram, vilket ger nyval i Frankrike, en försvagad regering i Tyskland och ökat inflytande för Melonis italienska extremhöger. Lägg till att vi saknar en fungerande EU-kommission tills framåt årsskiftet och att Ungern är EU:s ordförandeland från 1 juli, och det blir uppenbart att det vore direkt dumdristigt av regeringen att överge vår nationella klimatpolitik med argument som att EU:s – i nuläget – högt ställda ambitioner slår vakt om Sveriges och EU:s klimatomställning. Det är dags att kavla upp ärmarna, regeringen – för svenskt näringsliv, försörjningstrygghet, för opinionen, och för minskade utsläpp i närtid.
Vår bästa tid kan komma snart. Istället för att privatpersoner och företag kör från våra grannländer för att tanka billig fossil diesel i Sverige, kan omvärlden snart vända sig till oss för klimatsmart vägledning. Istället för att bomma klimatmålen och använda miljarder av skattebetalarnas pengar till att köpa utsläppsrätter, kan vi få ett överskott att annullera. Istället för att vara sämst i EU på energieffektivisering, missa EU:s 2030-mål med hästlängder och vara ensamma i hela unionen om att kraftigt öka våra klimatpåverkande utsläpp, kan och ska vi visa vägen.
Redan nu till månadsskiftet juni-juli ska regeringen visa EU-kommissionen hur Sverige ska nå EU:s relaterade klimatmål. Den 23 september kommer budgetproppen som måste innehålla nya satsningar. Samtidigt börjar regeringens gröna accelerationskontor arbeta och strax före årsskiftet kommer utredningarna om kunskapsunderlag för elektrifiering, nätutvecklingsplaner och hinderröjning för elektrifiering.
Förhoppningsvis kommer också en tid av mer politiskt samförstånd och breda politiska överenskommelser; riksdagsvalet är långt borta, EU-valet är bakom oss och inte minst på energiområdet krävs en långsiktighet som en minoritetsregering med stödparti inte kan garantera på egen hand. Den självklara förebilden är sjupartiöverenskommelsen om klimatmålen, som från tid till annan utmanas av någon nationalekonom men där det samlade svaret från näringsliv, organisationer, kommuner och regioner alltid är det samma: Vi behöver veta att spelreglerna gäller och vi vill att Sverige ska gå före i omställningen.
Vår slutliga förhoppning denna gång går till Ukraina; må Rysslands avskyvärda anfallskrig äntligen upphöra. Och låt oss alla vara en del i att stötta rätt sida; en betydande del av transportsektorns förnybara energi kommer från Ukraina, medan fossila bränslen både förvärrar klimatkrisen och göder Putins krigskassa.
Med önskan om en fin sommar, på återseende till en intensiv och avgörande höst!
Mattias Goldmann, Maria Stenström, Agnes Bondelid
PS: Vi kan inte hålla oss från lite läs-, titta- och lyssna-tips för hängmattan, badstranden eller syrenbersån: