Äntligen framgång för svenska biodrivmedel?

EU:S STATSSTÖDSREGLER REGLERAR HUR REGERINGAR BÖR STÖTTA FÖRETAG UTAN ATT SNEDVRIDA KONKURRENSEN. BRA SÅ, DET ÄR VIKTIGT MED EN TYDLIG LAGSTIFTNING. MEN NU HAMNAR SVENSKA BIODRIVMEDEL I KLÄM, SVENSKA REGERINGEN HAR INTE MYCKET TID ATT FINNA EN LÖSNING.

2014 reviderades de europeiska Statsstödsreglerna. Då cirkulerade rykten att biodrivmedel var ett hot mot livsmedelsproduktion. Ett rykte som passade biodrivmedelsmotståndarna väl, sedan dess har flera tunga instanser som FAO och Världsbanken visat att det inte finns någon motsättning. Men i statsstödsreglerna 2014 hann det komma in en formulering att statsstöd, som skattenedsättning, är tillåtet för ”foodbased” biodrivmedel.

Statsstödsreglerna gäller i sju år, och skulle ha reviderats under 2020. Kommissionen hann inte med, och har förlängt revisionen med två år. Men stycket om begränsningen mot matbaserade biodrivmedel finns kvar. Det är märkligt för EU har samtidigt beslutat att just grödebaserade biodrivmedel har den största andelen av biodrivmedelsförbrukning till 2030.

2030-sekretariatet och dess partners har arbetat intensivt för att få EU-kommissionen att förlänga skatteundantaget. I januari månad träffade vi en chef på DG Competition, det direktorat som håller i frågan. De var positiva till att finna en lösning med svenska regeringen, men många frågor återstår.

Vi bedömer att svenska regeringen är medvetna om hur viktig denna fråga för svenska biodrivmedelsindustri.

Men tiden rinner ut, snart återstår bara tio månader innan priserna på rena grödebaserade drivmedel beräknas öka med hela 30%. Svensk biogas berörs inte.

Vi har tre medskick till den svenska regeringen UNDER FÖRHANDLINGARNA MED EU:

Låt ett fortsatt skatteundantahg gälla tills de nya statsstödsreglerna är på plats. Temporära undantag, tidigare för ett år i taget, räcker inte om inte grundstrukturen finns på plats.
Skapa allianser med andra EU-länder. EU kommissionen är irriterad på att Sverige alltid kommer enskilt. 2030-sekretariatet vet att flera länder och regioner stöttar den svenska linjen.
EUs Green Deal presenteras i mars, och skärper miljöambitionerna i EU. Det öppnar för en utveckling mer i linje med den svenska, och det är nu, när målsättningarna justeras, som vi kan få igenom våra krav.

Olika svenska företag lobbar för den svenska positionen i Bryssel på plats varje vecka. Paradoxalt finner vi en större öppenhet i Bryssel än i Sverige. Det kan vara att den svenska tysta diplomatin visar sig effektiv, men samverkan brukar ge de bästa resultaten.