Billigare fossila drivmedel och sänkt reduktionsplikt innebär kraftigt ökad svensk klimatpåverkan och att 2030-målet enligt regeringens egen prognos först nås en bit in på 2030-talet. Det duger inte, slår 2030-sekretariatet fast, men berömmer regeringen för att kloka klimatsatsningar förlängs och några riktade satsningar införs.
Se också 2030-sekretariatets fördjupande analys här.
– Samtidigt som klimattoppmötet i New York och med skrämmande temperaturrekord runt om i världen, vill regeringen kraftigt öka Sveriges klimatpåverkan. Den bensinindränkta budgeten är fel väg framåt för oss som land, för vårt allt grönare näringsliv och för ekonomiskt utsatta hushåll som gagnas bättre av riktade styrmedel. Det säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, i en första kommentar till budgetpropositionen.
2030-sekretariatet betonar dock att flera av regeringens satsningar är positiva:
– Att Klimatklivet och Industriklivet förstärks är en välkommen tillnyktring jämfört med moderaternas tidigare kritik mot dessa etablerade, omtyckta och kostnadseffektiva styrmedel. Satsningen på laddinfrastruktur är självklar och det är rätt tänkt av regeringen att med premier driva på omställningen av lastbilarna där fossil diesel fortsatt är normen, och rätt utformad kan skrotningspremien bidra till 2030-målet. Eftersom inte många byter direkt från skrotbil till ny elbil bör stödet också gälla den som köper begagnat, skaffar gasbil eller går med i en bilpool.
2030-sekretariatet konstaterar också att regeringen inte – såsom det ibland påståtts – aviserar att 2030-målet eller något annat klimatmål stryks eller tonas ner; regeringsförklaringen slår tvärtom fast att målen ska nås.
– Det klimatmässigt bästa med denna budget är att de stora utsläppsökningarna åtminstone kan hållas korta. Den drastiskt sänkta reduktionsplikten, som regeringen preciserar i en särskild proposition den 12 oktober, gäller bara till och med år 2026 och regeringen betonar att sänkningen av skatten på fossila drivmedel ska hjälpa hushållen just nu när det ekonomiska läget är tufft. Därmed är 2030-målet fortsatt möjligt att nå; vi står inför ett par förlorade år för klimatet men kan få en återställare 2027, säger Mattias Goldmann och fortsätter:
– Skulle 2030-målet nås först något år senare, vilket också forskaren Per Kågeson kommer fram till, så minns vi från fotbolls-VM att en seger på övertid också är en seger. Att ge upp i förväg vore däremot ett tungt och onödigt bakslag och en allvarlig knäck för näringslivets förtroende för politiska överenskommelser.
2030-sekretariatet har bl.a. med Beteendepraktikan och ”Gör inte om, gör rätt” lagt fram utförliga förslag till hur politiken kan utformas för att 2030-målet ska nås med kostnadseffektiva åtgärder, och följer och analyserar utvecklingen med över 40 indikatorer som ständigt uppdateras.
Fördjupad analys av budgeten ur 2030-perspektiv:
20 september analyserade 2030-sekretariatet budgeten ur 2030-perspektiv. Sändningen går att se i efterhand. Mer information och registrering här.
Läs mer:
Reaktionerna på budgeten – ”Sverige får betala straffavgifter” Aktuell hållbarhet 20 sep 2023
”Budgetpropositionens A-Ö för klimat och transporter” Mattias Goldmann i Miljö & Utveckling 20 sep 2023
”Budgeten innehåller utmärkta åtgärder, men det räcker inte för att väga upp utsläppsökningar och nå klimatmålen, inte heller för att stimulera ett beteendeskifte”. Mattias Goldmann till Dagens Nyheter 20 sep 2023
”En klimatförnekares drömbudget” Länstidningen Östersund 21 sep 2023
”Bilbranschens skattesågning: 5,6 miljarder i sjön” Dagens industri 21 sep 2023
”Bensin-osande budget” Motorbranschen 20 sep 2023
För ytterligare information om innehållet, kontakta
Mattias Goldmann
+66 81 139 40 48
mattias.goldmann@2030sekretariatet.se
AGNES BONDELID
2030-sekretariatet