En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.

PRESSMEDDELANDE 04.07.2023

Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.

– Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.

Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:

• Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
• Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
• Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
• Basprognosen ifrågasätts
• Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet

Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.

På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.

– Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.

En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”. Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.

Läs hela sammanställningen här

En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.

Inriktningsunderlaget är, enkelt uttryckt, det underlag Trafikverket lämnar till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur utgör grunden för den nationella infrastrukturplan som sträcker sig tolv år fram i tiden. Det senaste underlaget presenterades i vintras och remisstiden gick ut i april. En genomläsning av svaren från främst länsstyrelserna och centrala myndigheter visar att det finns en omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. Denna sammanställning avser den mer systemmässiga kritiken, sammanfattad i fem punkter som presenteras närmare nedan. I såväl dessa myndigheters som i andra remissvar förekommer en mängd andra kritiska synpunkter, ofta av mer detaljerad karaktär.

Läs hela sammanfattningen här

Läs pressmeddelandet här (04.07.2024)

I samarbete med

Första halvåret 2024 stod elbilar för 30.9% av alla nyregistreringar, mot 38.7% för helåret 2023. 2030-sekretariatet uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ny stimulans som säkrar Sveriges möjligheter att nå EU:s och våra egna klimatmål.

– Att bomma Sveriges egna klimatmål är pinsamt, men att missa EU:s klimatkrav på oss kan bli mycket dyrt för Sverige. Nyckeln för att klara kraven är att påskynda transportsektorns omställning, och därför är det djupt oroande att andelen elbilar nu minskar och att klimatpåverkan från transporterna ökar, säger Mattias Goldmann, vd, 2030-sekretariatet.

Första halvåret registrerades 132 294 nya personbilar, fördelat på:

• Eldrift                      31.7% (37.3% första halvåret 2023)
• Bensin                     24.2% (22.1%)
• Laddhybrid              23.4% (20,7%)
• Elhybrid                   10.0% (8.4%)
• Diesel                        7.8% (9.0%)
• Etanol                        2.0% (1.7%)
• Biogas                       0.7% (0.7%)

– Regeringens utlovade nya stimulans för el- och gasbilar behöver komma i budgetpropositionen i september, förslagsvis en bonus på 50 000 kronor, med ett pristak på 500 000 kronor, med halva beloppet för den som köper en begagnad elbil – de behöver stanna i landet, säger Goldmann. Regeringen har nyligen föreslagit att husbilar ska befrias från malusbeskattning medan etanolbilar inte längre ska befrias från den samma – två steg i helt fel riktning, konstaterar 2030-sekretariatet liksom samtliga ledande remissinstanser.

Av de 21 770 nya lätta lastbilar som registrerades första halvåret var 22.8% eldrivna mot 15.3% första halvåret i fjol, vilket visar vilken betydelse den nya premien har. 4.0% var gasdrivna mot 2.6% samma period i fjol, och 1.0 % etanoldrivna mot 0.6% första halvåret 2023. Av 2 793 nya tunga lastbilar (över 16 ton) första halvåret var 6.3% eldrivna och 10.7% gasdrivna, jämfört med 4.2 % respektive 11.9% första halvåret i fjol – eldrivet ökar bara något mer än gasdrivet minskar.

– Åkerier och lastbilscentraler har svårt att få ihop kalkylen för el- eller gasdrift när regeringen satsar många miljarder på billigare fossil diesel. Regeringen behöver lyssna på Scanias och Volvos önskemål om tydligare politik för omställning, säger Mattias Goldmann.

– 2030-sekretariatet konstaterar övergripande att regeringens fokus på att nå klimatmålen med hjälp av elektrifiering kräver en starkare och mer entydig stimulans än idag. ”Gynnas det fossila, ökar det fossila. Det är inte märkligt, men djupt beklagligt”, avslutar Goldmann.

All statistik kommer från Mobility Sweden.

Läs också 2030-sekretariatets remissvar om premie för el- och gasdrivna lätta och tunga nyttofordon här och remissvar om avskaffande av bonus för etanolbilar och remissvar om avskaffande av bonus för etanolbilar här.

– Summary and recommendations from the Swedish 2030-secretariat

Sweden is currently on it’s way to not meet any of its national climate targets, particularly the 2030 target for the transport sector. Sweden is also well of track compared to the EU ESR target, the EU energy efficiency target and the EU renewable energy target, all for 2030. In the years 2024-2026, Sweden’s climate emissions are set to rise by around 5 million tons of CO2e per year, mainly in the transport sector, instead of the sharp reduction needed to meet the targets.

The Government’s national climate policy action plan is severely lacking in clarity on how emissions will be reduced; many relevant measures for emissions reductions have been abolished or are being phased out, new measures are more limited in scope, have a much more limited emissions reductions potential than what is being left behind, and cannot compensate for the increased emissions due to cheaper fossil fuels and a lower percentage of renewables.

The plan has positive wordings, which it does not follow through on – but which we in the following will build on to propose a way forward where climate targets are met and Sweden’s role as a frontrunner in the switch to a sustainable future is maintained.

Read the Summary and recommendations from the Swedish 2030-secretariat here!

För åttonde året i rad delas det ärofyllda priset Laddguldet ut till en samhällsaktör som tagit konkreta initiativ för att investera i omställningen till en fossilfri fordonsflotta.

Elektrifieringen av transportsektorn har en nyckelroll i omställningen till Sveriges klimatmål. Tempot behöver accelereras och nya såväl som befintliga aktörer behöver bredda sina roller, skapa nya värdekedjor i ekosystemet för laddning och infrastruktur och bli en naturlig del av Sveriges energisystem.

Laddguldet riktar sig till de två kategorierna kommuner och fastighetsägare som med ett helhetsgrepp och på ett långsiktigt sätt verkar för att främja användandet av laddbara fordon. Priset delas ut 28–30 november på eCarExpo i Göteborg.

Nomineringen är öppen!

Nu är det dags att nominera de kommuner och fastighetsägare som du anser är värda Laddguldet 2024!

Juryns bedömning

I kategorin Fastighetsägare bedömer juryn utifrån följande:

• Nomineringsförfarande om max 250 ord
• Investeringar och genomförande
• Samverkan med hyresgäster, närliggande fastigheter, kommun
• Resultat utifrån förutsättningar
• Innovation
• Ringar på vattnet – har fastighetsägarens initiativ banat väg för fler att ställa om?

För kategorin Kommuner bedömer juryn utifrån följande:

• Märkbara investeringar och praktiska åtaganden
• Strategi som omfattar hela det geografiska området
• Politisk handlingskraft och förankring
• Kommunens resultat utifrån förutsättningar
• Underlätta och dela information till medborgare och företag
• Nytänkande och innovation
• Ringar på vattnet – har kommunens initiativ banat väg för andra att ställa om?

Historia

Vår historia i tre punkter

• 2017 var första året för tävlingen Laddguldet – Sveriges bästa elbilskommun. Vinnarna gratulerades av partiledare Annie Lööf. I kommunkategorin vann Gävle, följt av Östersund och Falun. På delad fjärdeplats kom Stockholm, Jönköping och Kalmar.
• 2018 års vinnare, gratulerades av trafikutskottets ordförande Karin Svensson Smith. I kommunkategorin vann Lerums kommun, följda av Eskilstuna kommun och Linköpings kommun. På delad fjärdeplats kommer Göteborg och Orust. I den nya företagskategorin 2018 vann Ryska Posten. På andra plats kommer Taxi Stockholm, följda av Move About. TV4 och Mathem kommer på delad fjärde plats
• 2019 års vinnare gratulerades av energi och digitaliseringsminister Anders Ygeman. I kommunkategorin vann Kungsbacka, följt av Eskilstuna och Torsby. I företagskategorin vann Södra Skogsägarna, följt av Skid-VM i Åre 2018 och Lidl.

– Det är dags att prioritera den svenska omställningen; för svensk konkurrenskraft, försörjningstrygghet, och för minskade utsläpp i närtid.

Den ur klimatperspektiv dystra försommaren förbyttes under Almedalen till optimism; 2030-klimatmålet kan nås, ska nås – och klimatomställnigen har folkets stöd.

Att 2030-Arenan fick utvidgas från två till tre fullspäckade dagar är en signal i sig om att näringslivet, organisationsvärlden, kommunerna och regionerna vill ställa om. Till det 2030-pussel vi och hela Sverige lägger, tar vi med oss en lång rad viktiga pusselbitar:

• Självkörande fordon kan öka attraktionen för kollektivt resande, minska kostnaderna och bidra till klimatmålen – men bara om rätt förutsättningar ges.
• Norden kan ha elflyg i luften till 2030. Efterfrågan finns men finansiering, utbildning och en regional marknad är avgörande.
• Strategier för ökad självförsörjning vid krig och kris bör bygga på drivmedel vi kan producera själva – och produktionen sker men kan och bör expanderas under rätt förutsättningar. Hållbart flygbränsle kan bidra till Sveriges energioberoende.
• Svensk järnväg blir en propp och Sverige går miste om värdefulla handelsmöjligheter om vi inte snabbt ökar kapaciteten mellan Göteborg-Oslo inom Fehmarn Bält-förbindelsen.
• AI kommer inom kort att revolutionera effektiviseringen inom gods- och logistikflöden.
• Elektrifiering av tung transport räcker inte för att minska utsläppen i närtid. Allt förnybart behövs på marknaden, ökade samtransporter effektiviserar transportarbetet och med CarbonLoop kan vi göra delar av samtransporterna förnybara.
• Sjöfarten ställer om med vätgas, e-metanol och batteridrift. Havsbaserad vindkraft och sömlös logistik blir helt avgörande för att göra hamnen till en grön energihubb.
• Batteribyte för elbilar bidrar till att balansera elnätet, men också att minska batteristorleken och därmed bilens klimatpåverkan vid produktion och att öka andrahandsvärdet och livslängden på våra bilar.
• Staten både kan och bör skapa förutsättningar för kollektivtrafiken, enligt M, C och Mp. T.ex. genom översyn av kollektivtrafiklagen, i nationell plan och riksdagens nystartade kollektivtrafiknätverk
• Greenwash är avskyvärt men greenhush är inte mycket bättre; transparens och saklighet är grundläggande för hållbarhetskommunikation. Vi behöver bli bättre på att kommunicera rätt, här är advokaten Mats Johansson bästa tips till dig som företag!
• Sist men inte minst: Väljarna vill med mycket stor majoritet se kraftfullare klimatsatsningar och ett svenskt klimatledarskap.

Under Almedalen kunde vi visa att Sverige nu kommit exakt halvvägs till 2030-målet på 70% minskad klimatpåverkan från transportsektorn jämfört med år 2010. Men på 2030-minglet med över 300 företrädare från bransch och politik firade vi inte denna milstolpe, eftersom vi borde ha kommit betydligt längre och dessutom nu ökar utsläppen. Med alla befintliga och nya förslag, den drivkraft som vi upplever från näringslivet, och en stark signal från EU-valet att svenska väljare belönar de som vill mer, har Sverige unika förutsättningar att nå både det svenska och EU:s 2030-mål.

På europeisk nivå gick däremot klimatskeptikerna och -fördröjarna fram, vilket ger nyval i Frankrike, en försvagad regering i Tyskland och ökat inflytande för Melonis italienska extremhöger. Lägg till att vi saknar en fungerande EU-kommission tills framåt årsskiftet och att Ungern är EU:s ordförandeland från 1 juli, och det blir uppenbart att det vore direkt dumdristigt av regeringen att överge vår nationella klimatpolitik med argument som att EU:s – i nuläget – högt ställda ambitioner slår vakt om Sveriges och EU:s klimatomställning. Det är dags att kavla upp ärmarna, regeringen – för svenskt näringsliv, försörjningstrygghet, för opinionen, och för minskade utsläpp i närtid.

Vår bästa tid kan komma snart. Istället för att privatpersoner och företag kör från våra grannländer för att tanka billig fossil diesel i Sverige, kan omvärlden snart vända sig till oss för klimatsmart vägledning. Istället för att bomma klimatmålen och använda miljarder av skattebetalarnas pengar till att köpa utsläppsrätter, kan vi få ett överskott att annullera. Istället för att vara sämst i EU på energieffektivisering, missa EU:s 2030-mål med hästlängder och vara ensamma i hela unionen om att kraftigt öka våra klimatpåverkande utsläpp, kan och ska vi visa vägen.

Redan nu till månadsskiftet juni-juli ska regeringen visa EU-kommissionen hur Sverige ska nå EU:s relaterade klimatmål. Den 23 september kommer budgetproppen som måste innehålla nya satsningar. Samtidigt börjar regeringens gröna accelerationskontor arbeta och strax före årsskiftet kommer utredningarna om kunskapsunderlag för elektrifiering, nätutvecklingsplaner och hinderröjning för elektrifiering.

Förhoppningsvis kommer också en tid av mer politiskt samförstånd och breda politiska överenskommelser; riksdagsvalet är långt borta, EU-valet är bakom oss och inte minst på energiområdet krävs en långsiktighet som en minoritetsregering med stödparti inte kan garantera på egen hand. Den självklara förebilden är sjupartiöverenskommelsen om klimatmålen, som från tid till annan utmanas av någon nationalekonom men där det samlade svaret från näringsliv, organisationer, kommuner och regioner alltid är det samma: Vi behöver veta att spelreglerna gäller och vi vill att Sverige ska gå före i omställningen.

Vår slutliga förhoppning denna gång går till Ukraina; må Rysslands avskyvärda anfallskrig äntligen upphöra. Och låt oss alla vara en del i att stötta rätt sida; en betydande del av transportsektorns förnybara energi kommer från Ukraina, medan fossila bränslen både förvärrar klimatkrisen och göder Putins krigskassa.

Med önskan om en fin sommar, på återseende till en intensiv och avgörande höst!

Mattias Goldmann, Maria Stenström, Agnes Bondelid

PS: Vi kan inte hålla oss från lite läs-, titta- och lyssna-tips för hängmattan, badstranden eller syrenbersån:

• Almedalen-seminarierna ser du här!
• Fokusland Indien-rapporten läser du här
• Inspel i pågående politiska processer hittar du här!
• Tidigare seminarier och webbinarier hittar du här!

Världens första Greenhushpris presenterar i dag, torsdag 27 juni klockan 13.00–13.40 på 2030-arenan i Almedalen, fyra nomineringar vars klimatnytta bör lyftas fram mer. De syftar alla till minskad och smartare konsumtion, eller till mer klimatvänliga matvanor.

– Beteendeskiftet är en avgörande del av klimatomställningen, men vi pratar sällan om att det i många fall handlar om att göra mer av det vi redan gillar. Juryns första uttag av nominerade till årets Greenhushpris riktar ljuset mot detta, med minskad konsumtion, längre livslängd för produkter och varor, mer flexibelt arbetsliv eller näringsrik och klimatsmart mat. Detta behöver vi prata mer och högre om! säger Lina Gustavsson, grundare av The Bacon Hospital och initiativtagare till Greenhushpriset.

Syftet med Greenhushpriset är att få företag att berätta om sitt klimatarbete på ett ärligt, relevant och engagerande sätt.

– Greenwash är avskyvärt och det är utmärkt att EU nu stoppar klimatpåståenden utan täckning, men de duktiga måste också våga kliva fram så att alla kan göra klimatsmarta val i vardagen. Därför är Greenhushpriset och dess nominerade så stimulerande! säger Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet och initiativtagare till Greenhushpriset.

Världens första Greenhushpris delades ut i Almedalen 2023 och gick till kollektivtrafiken, som redan är till 95% fossilfri – vilket de flesta inte känner till. Under årets Almedalen presenteras de första nomineringarna till 2024 års pris.

– De här aktörerna möjliggör för oss alla att bidra till klimatomställningen, utan att ens tänka på det. Detta är en viktig aspekt av omställningen som vi behöver höra mer om, säger Sara Ekman från Southpole, partners till Greenhushpriset.

Greenhushprisets första nominerade är:

Svensk skolmat
Av de 1,7 miljoner skolmåltider som serveras i Sverige varje vardag, ökar andelen klimatsmarta val snabbt. Med mer vegetariskt, säsongsanpassat och närodlat och bättre användning av rester grundas bra vanor för resten av livet. Dessutom kan andra delar av samhället lära sig hur lägre klimatpåverkan kan uppnås till låg kostnad. Det är hög tid att sluta husha skolmatens bidrag till en minskad klimatpåverkan.

Auktionshusen
Att köpa på auktion är ett spänningsmoment; gör man ett fynd eller betalar man överpris? För klimatet är det alltid en vinst att vårda det befintliga istället för att köpa nytt, och varje klubbslag på något av auktionshusen är ett framsteg för klimatet som förtjänar att lyftas fram.

SVT Antikrundan
Sveriges största tittarsuccé är också Sveriges bästa uppvisning av hur värdefullt, kul och stimulerande det är att använda återupptäcka det befintliga istället för att köpa nytt. Antikrundan når en gigantisk publik som knappast klimatstrejkar eller flygskammar – men som bör få reda på att det de gör är klimatsmart till tusen!

Skomakaren
I sin kvartersbutik gör skomakaren underverk för förhoppningsfulla människor som lämnat in sina finskor för omklackning, behöver nya sulor till sportskorna eller hoppas kunna få tätat de läckande kängorna. Glädjen är stor också för klimatet; nya skor har en hög klimatpåverkan och det är dags att visa fram skomakaren och relaterade yrken som vardagens klimathjältar.

Seminarium torsdag 27 juni, kl. 13.00–13.40

Välkommen när The Bacon Hospital och 2030-sekretariatet bjuder in till seminariet ”Talk the walk – så undviker du greenhush och greenwash” på 2030-Arenan. Besök oss på Hästgatan 12, Visby eller följ oss live!

Mer information

Greenhush-priset instiftades och delades ut för första gången 2023. Initiativtagare är 2030-sekretariatet och The Bacon Hospital. Läs mer om priset och tipsa oss om 2024 års pristagare på www.greenhushpriset.se

 

Partners

Hej Circular Business Lab! Varför ska vi ha koll på er i Almedalen?

Hej! Vi på Circular Business Lab, som är en del av RISE, är en sammarbetsverkstad där du som företagsledning får möjlighet att utveckla dina cirkulära affärsmöjligheter. Vi samlar företag i framkant, och med liknande utmaningar, för att förstå hur cirkulära modeller kan bidra till en snabb och affärsdriven omställning, säger Pernilla Dahlman, affärsledare på Circular Business Lab och fortsätter:

I Almedalen bjuder vi in företag som bestämt sig för att vara först in på den cirkulära affärsresan att medverka vid ett exklusivt rundabordsamtal på 2030-arenan. Vi erbjuder ett fördjupat kunskapsutbyte mellan aktörer i framkant, med fokus på nyckelfrågor som lönsamhet, resurser, resiliens, uppskalning och cirkulär efterfrågan.

Cirkulära affärsmodeller har varit på tapeten en tid, vad gör det högaktuellt just nu?

Företag och organisationer står inför den största affärsomställningen i modern tid; från linjär affärslogik till cirkulär. EU har lagt fram en bred policy som styr mot att kraftigt minska företagens miljöavtryck och bereda övergången till cirkulär affärslogik. En nyckel för att få lönsamhet i sin affär och behålla sina konkurrensfördelar är att erbjuda tjänster och produkter som är hållbara. tål att uppgraderas och repareras under ett långt liv, säger Pernilla Dahlman, och fortsätter:

Många företag ser också till risken med en framtida resursbrist, som bidrar till att vilja behålla kontroll över material och produkter och frikoppla intäkter från materialkostnader. På kundsidan ser vi ökad efterfråga på tjänster och produkter med lågt miljöavtryck. Kort sagt är förutsättningarna för hur vi konkurrerar som företag i rörelse och det handlar om att förstå vad vi måste göra för att behålla vår konkurrenskraft.

Ni har insikt i marknaden – vilket spaning vill ni dela med oss?

Vi ser hur många företag går från klimatfokus till ett bredare hållbarhetsperspektiv, där resurser är helt centralt. Här ryms biodiversitet, partikelutsläpp, ekonomi, resiliens – och sociala aspekter som arbetsförhållanden vid utvinning och produktion, säger Josefina Sallén, fokusområdesledare för cirkulär omställning på RISE, och fortsätter:

Vi ser också en trend av återtillverkning, som kommer driva cirkulär design och nya affärsmodeller. Allt fler vill ha tillbaka sina produkter efter användning, så till den grad att det verkar styra affärsmodellerna just nu snarare än tjänster/värdeförsäljning över tid.

Till sist vill jag nämna en icke-trend som vi tror kommer vända snart. Det är avsaknaden av uppskalning av cirkulära lösningar. Det finns massor med piloter, i Sverige och globalt, men fortfarande mycket begränsade exempel på uppskalade cirkulära affärsmodeller. Vi tror att en ökad förståelse för hur vi räknar och beskriver det cirkulära business caset kan driva i positiv riktning. Det är en fråga vi kommer fokusera på både i Almedalen och i labbet under året.

Mer information

Är du del av en företagsledning med cirkulära ambitioner. Då är du välkommen att anmäla intresse för att delta i runda-bords-samtalet med Circular Business Lab den 25 juni kl 15.00 på 2030-arenan. Circular Business Lab kommer att välja ut deltagare och sätta ihop företag för att maximera nyttan för alla medverkande. Läs mer och kontakta oss här! 

Se också

Mer information om Circular Business Lab på RISE

Hela seminarieprogrammet för 2030-arenan i Almedalen

Enigheten är mycket stor bland remissinstanserna om att 4.25 ton tunga el- och gasdrivna lastbilar ska få framföras med B-körkort. Införandet måste ske skyndsamt, restriktionerna i användningen minimeras och administrationen hållas enkel. Det visar 2030-sekretariatets sammanställning av remissvaren.

Tillstyrker: Viktig steg för fossilfrihet

Samtliga remissinstanser som yttrar sig i frågan, tillstyrker att lastbilar på upp till 4.25 tons totalvikt ska få framföras med B-körkort, mot gränsen på 3.5 ton för konventionellt drivna fordon. Hit hör Bring, DB Schenker, Energigas Sverige, IKEA, Mobility Sweden, Naturvårdsverket, Näringslivets Transportråd, PostNord, Stockholms stad, Svensk Handel, Sveriges Åkeriföretag, Trafikanalys, Trafikverket, Transportföretagen och 2030-sekretariatet.

Trafikverket skriver att ”Förslaget kan minska trösklar för omställning till alternativa drivmedel i transportverksamheter som använder lätta lastbilar”, medan Mobility Sweden skriver ”Vår uppfattning är att förslaget är väl genomarbetat, enkelt och balanserat.” DB Schenker anger att ”Förslaget är en förutsättning för att våra samarbetsåkerier skall kunna ställa om till elektriska paketbilar i stor skala.” Malmö stad anger att förändringen gör att det ”kan lastas två EU-pallar på samma fordon, jämfört med idag då det till följd av nuvarande maximal lastvikt knappt går att lasta en pall.” Näringslivets Transportråd anger att ”Detta är ett nödvändigt steg på vägen givet transportnäringens utmaning att ställa om till mer miljövänliga godstransporter och transportköparnas vilja att understödja en sådan omställning samt att bristen på chaufförer med C-körkort är tilltagande i såväl Sverige som övriga Europa.”

Fordon: Endast fossilfria

Trafikanalys menar att undantaget bör ”gälla helt fossilfria fordon på samma sätt som gäller i det föreslagna undantaget från kör- och vilotidsregleringen och där hybridfordon inte omfattas. Det skulle också ligga i linje med den nyligen beslutade klimatpremien för lätta lastbilar som endast gäller om bilen drivs enbart av el eller el som produceras av vätgas via bränsleceller.” Trafikverket gör samma bedömning, Sveriges Åkeriföretag menar att det bör ställas krav på att hybridfordon, utöver eldrift, även använder förnybara drivmedel som HVO.

2030-sekretariatet och Energigas Sverige vill att det förtydligas att även fordon som efterkonverteras till drift med biogas omfattas. Båda vill att fordonen inom ramen för 4,25 ton bör tillåtas dra släp för en energi- och klimateffektivare godstransport.

Skynda på: Inför 1 juli

Bring och DB Schenker anger att ”det är viktigt att man nu håller tidplanen och startat piloten enligt förslaget den 1 juli 2024.” Svensk handel anger att ”Det är viktigt att arbetet för att föreslaget datum för ikraftträdandet sker skyndsamt, beslut och processen behöver snabbas på då många kommuner ligger långt fram i sin planering och handelns företag behöver planera inköp av transporter och fordon i god tid för att klara konkurrens och nya regler.”

IKEA ”vill understryka vikten av en skyndsam implementering för att åkarna ska kunna veta vilka regler de har att förhålla sig till när de planerar inköp av nya fordon.”

Geografisk utgångspunkt: Där lastbilen är

Regelverket tillåter att fordonen används inom en geografisk radie på 100 km från företagets lokalisering, vilket bl.a. Bring, DB Schenker, PostNord, Svensk Handel, IKEA, Transportföretagen och 2030-sekretariatet vill få förtydligat så att också depåer, godscentraler, lokalkontor etc kan vara utgångspunkten, och inte endast företagets juridiska säte. Enligt Näringslivets Transportråd bör gränsen utgå från lastbilen, eftersom transporter ofta utgår från olika terminaler och inte där själva företaget är registrerat. Energigas Sverige vill i första hand utöka radien till 250 km utgående från fordonets normala hemmadepå.

Tillstånd och kostnader: Håll det enkelt

Alla remissinstanser som berör frågan är överens om att tillståndsprocess ska vara snabb och enkel, bl.a. Bring. Energigas Sverige och 2030-sekretariatet anger att den angivna kostnaden på 5 000 kronor bör gälla det första tillståndet per sökande företag, medan tillkommande förare bör kosta betydligt mindre. Transportstyrelsen anser att 5 000 kronor är för högt.

Sammanfattning: … And action, regeringen

Den samlade bilden av remissvaren är tydlig: Regeringen har mycket starkt stöd för förslaget att tillåta framförande av upp till 4.25 ton tunga el- och gasdrivna lastbilar med B-körkort. De justeringar som föreslås bör vara enkelt och snabbt hanterbara, och alla förslag som eventuellt kan dra ut på tiden bör exkluderas i en första vända eftersom ett så centralt budskap från såväl branschen som myndigheterna är att ikraftträdandet verkligen bör ske 1 juli såsom Transportstyrelsen föreslår.

 

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet

 

Samtliga remissvar finns samlade på regeringens webbplats. De vi inte återger i vår sammanställning är av karaktären ”avstår från att svara”.

– 2030-sekretariatet efterlyser ny stimulans för att säkra uppgång

I maj 2024 stod elbilar för 30.9% av alla nyregistreringar, mot 38.7% för helåret 2023. Uppgången för elbilar har kommit av sig, medan framför allt bensinbilar ökar. 2030-sekretariatet vill nu se ny politik som säkrar omställningen och klimatmålen.

PRESSMEDDELANDE 3 juni 2024

– Omställningen till en fossilfri, klimatsmart transportsektor är ostoppbar, men hur snabbt och smärtfritt den går avgörs av politiken – och nu är stimulansen otillräcklig för lastbilar och bussar och direkt dålig på personbilssidan, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

I maj registrerades 25 094 nya personbilar, fördelat på:

• Eldrift                      30.3% (38.7% hela 2023)
• Bensin                     24.9% (21.6%)
• Laddhybrid              23.2% (21.1%)
• Elhybrid                   11.5% (8.1%)
• Diesel                        7.6% (8.1%)
• Etanol                        1.5% (1.6%)
• Biogas                       0.5% (0.7%)

Andelen eldrivna lätta lastbilar var i maj 15.8%, vilket är en marginell uppgång jämfört med 14.9% samma period i fjol. Samtidigt ökar de gasdrivna lätta lastbilarna till 4.4% jämfört med 2.7% samma period i fjol; en smula överraskande eftersom stimulansen ensidigt går till eldrift. Av nya tunga lastbilar (över 16 ton) i maj var 6% eldrivna och 11.2% gasdrivna. Huvudorsaken är den förstärkta premien, men den motverkas av att fossil diesel blivit mycket billigare genom sänkt skatt och sänkt reduktionsplikt.

– Många åkerier, budfirmor, flyttfirmor och andra har svårt att få ihop kalkylen för eldrift när regeringen satsar många miljarder på billigare fossil diesel. Eftersom regeringen betonar vikten av snabb elektrifiering, är det angeläget att budskap och verklighet hänger bättre ihop, säger Mattias Goldmann.

Siffrorna för en enskild månad påverkas av leveranser och många andra tillfälligheter, varför 2030-sekretariatet analyser på bilmärkes- och modellnivå endast görs årsvis. 2030-sekretariatet konstaterar dock övergripande att regeringens fokus på att nå klimatmålen med hjälp av elektrifiering kräver en starkare och mer entydig stimulans än idag.

– Gynnas det fossila, ökar det fossila. Det är inte märkligt, men djupt beklagligt, avslutar Goldmann.

All statistik kommer från Mobility Sweden.

Läs också 2030-sekretariatets remissvar om premie för el- och gasdrivna lätta och tunga nyttofordon här och remissvar om avskaffande av bonus för etanolbilar.