Klimatarbetet pågår bakom Coronaridån

VAD INNEBÄR DEN PÅGÅENDE CORONAKRISEN FÖR DET SVENSKA KLIMATMÅLET 2030? DET KORTA SVARET, MYCKET LITE. VÄRLDEN ÅTERGÅR SÅ SMÅNINGOM TILL DET NORMALA. MEN KANSKE VI ÄNDÅ SETT DIGITALISERINGENS PUBLIKA GENOMBROTT? DAGENS SITUATION MOTIVERAR EN ANALYS.

Coronakrisen dominerar utvecklingen just nu. På kort sikt innebär det enorma förändringar för transportsektorn, men även för andra delar av samhället. Ofta smärtsamma.

Men det innebär även att vi tvingas testa nya tekniker som digitala möten och virtuella konferenser.

Mitt under krisen skall de svenska politiska partierna ta långtgående beslut kring allt från bonus-malus och reduktionsplikt – våra kanske tyngsta styrmedel för lätta fordon och drivmedel – till beteendefrågor som reseavdrag.

Nedan några goda råd mitt i en turbulent period där omställningsarbetet ändå måste fortgå i allt snabbare takt. Generellt – håll fast vid de långsiktiga mål som är satta:

HÅLL FAST vid det som beslutats. Små justeringar behövs alltid, men ändra inte i de övergripande villkoren. Industrin vill ha tydliga villkor, och inte minst marknaden för biodrivmedel och fordon styrs av möjligheten till en långsiktig efterfrågan. Det viktiga är att det finns en ambitiös målsättning, och att det är tydligt att politiken står bakom. Två exempel är Reduktionsplikten och bonus-malus.

Låt reduktionsplikten förbli den ambitiösa basen för bränsleutvecklingen. Sänk inte de av Energimyndigheten föreslagna reduktionsnivåerna, säkra villkoren för de grödebaserade biodrivmedlen. Klimatpolitiska rådet lyfter just reduktionsplikten som en av de bästa förutsättningarna för att nå målet, och ett av få styrmedel som leder till målet.

Skärp bonus-malus så att styrmedlet är fortsatt svagt positivt för statskassan över en 2-3års period, förläng malus och fördela bonus så att export blir olönsamt.
Det avståndsbaserade reseavdraget formuleras nu till ett förslag efter de inkomna remisserna. Låt inte detta bli en långkörare, håll fast vid ett avståndsbaserat reseavdrag.

2. Håll fast vid en MÅNGFALD av lösningar. I 2030-sekretariatets prognos för fordonstrafiken 2030 visar vi att omkring 2/3 av alla lätta fordon 2030 kommer att ha förbränningsmotorer. Och även detta utfall förutsätter en mycket snabb elektrifiering av fordonsflottan. Elektrifieringen är mycket viktig, men kan stöta på motgångar, och klarar inte hela transportsektorn.

3. ACCELERERA den digitala utvecklingen. Nu har vi behovet, ja ofta tvånget, att lyfta de digitala förutsättningar som faktiskt redan finns. Det är en ny utveckling där Sverige ligger långt framme – men mest på grund av att andra ligger efter.

4. Lyft fram KOLLEKTIVTRAFIKEN, CYKLISTERNA OCH GÅNGTRAFIKANTERNA som de viktiga aktörer de är för stadens utveckling. Det är här vi kommer att se de stora förändringarna i transportmönster.

5. Arbeta vidare med DIFFERENTIERADE SKATTER för tunga fordon, och i nästa steg för lätta. De långa sträckorna skall kosta, men det kan kombineras med drivmedel eller drivlina. Ge bättre villkor på landsbygd där bilen ofta är nödvändig som komplement.