Klimatmålen gäller och Hassler ska inte rucka på dem

30/06/23 – PRESSMEDDELANDE

Regeringen har gett professor John Hassler i enmansuppdrag att analysera klimatpolitiken utifrån Fit for 55 och EU:s klimatinstrument. Uppdragsbeskrivningen lyder ”Ta fram övergripande principer för hur en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik kan utvecklas som gör det möjligt för Sverige att nå sina åtaganden på EU-nivå till 2030 samt skapa förutsättningar för att nå Sveriges etappmål och långsiktiga klimatmål om noll nettoutsläpp senast 2045.”

– Självklart är ett brett beslutsunderlag inför den klimatpolitiska handlingsplanen värdefullt, och vi gillar inriktningen att målen ska nås kostnadseffektivt och på ett sätt så att de bidrar till förbättrad tillväxt och konkurrenskraft. Det var också glädjande att höra Hassler självmant ta upp att han inte kommer att hålla fast vid egna ”heliga kor”, utan kan arbeta inom ramarna för det unikt brett antagna klimatpolitiska ramverket, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

2030-sekretariatet konstaterar att Pourmokhtaris kansli senast under torsdagen klargjorde att regeringen ”självklart inte” ämnar stryka 2030-målet, i linje med hur statsministern på SVT Aktuellt från det nationella klimatmötet den 16 juni slog fast att ”alla målen är lika viktiga”. 2030-sekretariatet påminner också om hur näringslivet på sitt förmöte inför det Nationella klimatmötet var totalt ense om att 2030-målet är centralt och viktigare för konkurrenskraften än de mer långsiktiga målen, förstärkt på DN Debatt.

Regeringen har tidigare bett enskilda myndigheter ta fram underlag för den klimatpolitiska handlingsplanen; Tillväxtanalys fick skarp kritik från bl.a. Naturvårdsverket, Energimyndigheten och 2030-sekretariatet för att de inte utgick ifrån de beslutade målen, Trafikanalys förslag var varken kostnads- eller utsläppsberäknade, förslagen från Länsstyrelsen i Uppsala var futtiga och formaliainriktade. Dessa underlag tog inte heller höjd för EU:s kompletterande utsläppshandel, det nya förnybarhetsdirektivet, kommande regler om tillgång på laddinfrastruktur och kommande fordonskrav. De kunde inte förutse att Sverige så abrupt skulle ändra förutsättningarna för nationella utsläppsminskningar genom att t.ex. kraftigt sänka reduktionsplikten, snabbavveckla bonusen för elbilar eller höja milersättningen för bensin- och dieselbilar.

– Det är varken förvånande eller upprörande att regeringen behöver kompletterande underlag, och vi på 2030-sekretariatet med våra partners bidrar gärna till detta. Klimatmålen ska nås, det ska ske kostnadseffektivt och skapa både gröna jobb och sköna exportmiljarder, säger Mattias Goldmann.

För ytterligare information kontakta