KLIMATPOLITISKA RÅDET MENAR I SIN RAPPORT 2020 ATT KLIMATMÅLEN INTE NÅS MED ANTEGEN OCH PLANERAD POLITIK. RÅDET MENAR DESSUTOM ATT KLIMATREDOVISNINGEN INTE UPPFYLLER KLIMATLAGENS KRAV PÅ EFFEKTBESKRIVNING.

Klimatpolitiska rådet anger att Sverige har goda förutsättningar att nå målet, men (den klimatpolitiska )”planen är ingen plan”. Och den räcker definitivt inte för att nå 2030-målet i tid. Rådets första rekommendation är helt enkelt ”Gör planen till en plan”. Visa på vad som skall göras, när det skall ske och gör en effektbedömning.

Detta är en mycket allvarlig signal och ett underkännande av regeringens och tidigare regeringars klimatpolitik. En stor del av skulden lägger Klimatpolitiska rådet på brister i regeringens organisation. De pekar på ”svagheter i regeringens organisation, processer och ledarskap för det klimatpolitiska arbetet”. Rådets andra rekommendation är att ”organisera och bredda arbetet”. Här föreslår rådet förslag på en styrgrupp med statsministern som sammankallande för att hålla samman arbetet.

Klimatpolitiska rådet lyfter fram satsningen Fossilfritt Sverige, där 13 färdplaner tagits fram av industrin.  ”Genomför planerna” är deras koncisa rekommendation, som inkluderar att lägga fokus på ett följa upp implementering av färdplanerna.

 

 

Klimatpolitiska rådet lyfter även fram reduktionsplikten som ett positivt exempel och ett exempel på konkret politik som ger konkreta resultat.

På plats att ta emot rapporten var både vice statsminister och miljö- och klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Ibrahim Baylan. Trots kraftig kritik tackar de för rekommendationerna, och noterade att den svenska klimatlagen varit en katalysator för andra länders klimatinitiativ. Isabella Lövin kommenterar Klimatpolitiska rådets kritik att effektbeskrivningar saknas i Klimatpolitiska handlingsplanen med att en del av arbetet just syftar till att just effektbeskrivningar skall tas fram i budgetpropositioner och kommande handlingsplaner. Ibrahim Baylan fick frågan hur han ser på industrins roll. Han poängterar att det finns regelverk som behöver justeras för att möjliggöra utvecklingen mot det ”första klimatneutrala välfärdslandet”.

2030-sekretariatet anser att Klimatpolitiska rådets rapport är en kraftig larmsignal, om än i en sen timma. Det finns många åtgärder som kan genomföras direkt, och vi ser en unik bred i de färdplaner som Fossilfritt Sverige har presenterat. Men då måste villkoren för de som ligger i framkant av förändringen förbättras, och vi behöver se tydligare politisk ledning.

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet