Laddbart backar i augusti: Håll i, håll ut manar 2030-sekretariatet

46% av alla nyregistrerade bilar var laddbara i augusti, en minskning jämfört med första halvårets 52%. Även om mycket beror på leveranssvårigheter, skickar 2030-sekretariatet budskapet ”håll i, håll ut, omställningen får inte tas för given” till politikerna. 2030-sekretariatet presenterar fem huvudsakliga slutsatser och rekommendationer utifrån de första två tredjedelarna av årets registreringar av nya personbilar, lätta och tunga lastbilar och bussar:

1. Eldrift kan bli det nya normala – och elbilarna kör om laddhybriderna. Första halvåret var 52% av alla nya bilar laddbara, men andelen i augusti var bara 46%. I augusti stod rena elbilar för 28,1% och laddhybrider för 17,7%. Minskningen beror delvis på leveranssvårigheter, men också på att bonusen från den 12 juli sänkts för laddhybrider och ett pristak på 700 000 kronor införts för bonusen. Tvärtemot regeringens argumentation, är det inte bara rena lyxbilar som kostar mer, utan också t.ex. många eldrivna lätta lastbilar och minibussar. Regeringen har redan aviserat ytterligare sänkningar av bonusen från 1 januari 2023, då bonusen sänks från 70 000 kr till 50 000 kr och utsläppsgränsen för laddhybrider sänks till 30 g CO2/km. 2030-sekretariatet manar till att skärpningen ses över och att åtminstone nyttofordon får mindre strikta regler.

2. Transportfordons omställning skjuter fart – men behöver ytterligare stimulans. 14% av nya lätta lastbilar var eldrivna i augusti, mot 11.6 % första halvåret 2022 och 5.1% samma period i fjol. Ökningen beror mycket på nya modeller, medan det nya bonustaket på max 700 000 kr nybilspris försvårar. 2030-sekretariatet uppmanar regeringen att ta bort pristaket för nyttofordon och att höja deras tillåtna totalvikt inom ramen för B-körkort till 4.25 ton.

3. Gas- och etanolbilsuppgång – visa att det inte är tillfälligt! I nybilsregistreringen för augusti tar gasbilarna ett skutt uppåt, till 1.6% av totalmarknaden jämfört med 0.5% första halvåret. Också etanolbilarna ökar kraftigt, till 1.2% av marknaden mot 0.6% första halvåret. Men uppgången är känslig; en enda modell (VW Golf) står för hela gasbilsökningen. Med stora satsningar på ny biogasproduktion och ett ökat intresse för förnybara drivmedel som kan produceras inhemskt, behövs också en politik som gynnar fordonen. Merkostnaden för besiktning måste bort och biodrivmedlens klimatnytta bättre återspeglas i förmånsvärde och bonus.

4. Lägre nybilsförsäljning blir långvarig – stimulera annan mobilitet. Årets första åtta månader registrerades 182 592 nya personbilar, ner 12,9 % mot i fjol. Till en början backade marknaden främst på grund av väntetider och komponentbrist, men nu blir hushållens och företagens egna prioriteringar en allt viktigare faktor. Stigande räntor, vikande konjunktur och oro i omvärlden, men också positiva erfarenheter av att jobba distans, kommande storsatsningar på järnvägen och påtagliga klimatförändringar i vår närhet bidrar till att fler väljer bort att skaffa egen ny bil. Därför blir det viktigare att stimulera andra möjligheter till hållbar mobilitet, med fokus på vardagsresandet snarare än semestern eller tjänsteresan. Det blir också viktigare att hantera befintlig bilpark; det är hög tid att förverkliga det utlovade konverteringsstödet

5. Styrmedel styr – styr långsiktigt och tydligt. Nybilsregistreringen månad för månad uppvisar en ryckighet som till stora delar beror på att man vill skynda sig att köpa dyra elbilar innan pristaket införs, skaffa laddhybrid innan premien sänks, köpa bensinslukande malus-bil innan skatten höjs, etc. I grunden är det positivt att konsumenten reagerar starkt också på relativt begränsad stimulans – flera av förändringarna är inte större än prutmånen som kan finnas på en ny bil – men de tvära kasten är dåliga för marknaden och försvårar en långsiktig omställning. Bonus-malus, reduktionsplikten och andra styrmedel bör regleras utifrån en plan som sträcker sig till 2030, och där förändringar sker utifrån rekommendationer från partssammansatta kontrollstationer.

Mer statistik för årets åtta första månader, januari-augusti 2022:

Nya bilar fördelas på
- El 27,5%
- Laddhybrid 23,5%
- Bensin 25,0%
- Diesel 13,5%
- Elhybrid (ej laddbar) 9,3%
- Gas 0,5%
- Etanol 0,8 %
Första åtta månaderna är mest registrerade laddbara bil Volkswagen ID.4, före Kia Niro EV och Tesla Y – alla rena elbilar. De följs av laddhybriderna Kia C’eed och Volvo XC60. På topp-20 återfinns 12 rena elbilar och 8 laddhybrider.
På 62:e plats bland klimatbonusbilarnahittar vi första icke-laddbara modellen (en VW), och på topp-100 finns bara ytterligare en (Skoda), båda gasdrivna.
Bland eldrivna lätta lastbilar är Renault Kangoo etta med 711 nyregistreringar första åtta månaderna, mot 402 för Peugeot Expert och 291 för Toyota Proace. På topp-20 för lätta lastbilar är hela sju modeller nya för året med ingen eller bara någon enstaka registrering i fjol.
Mest registrerade elbussmärke är MAN före Volvo och BYD.