Vi riktar ljuset mot Maria Stenström, hjärnan bakom 2030-sekretariatets arbete för beteendeskiftet inom transportsektorn och motorn i vårt pusselläggande – vilka bitar vi ska prioritera i omställningen för att nå 2030-målet i tid.
Forskningen betonar alltmer hur viktig vår inställning till mobilitet är för omställningen till ett hållbart transportsystem. Hur vi reser, när vi reser, när vi kan avstå, och hur vi förhåller oss till leveranser, varor och tjänster.
Maria, kommer vi nå 2030-målet med dagens omställningstakt?
– Nej, statistiken är tydlig: mer behöver göras om Sverige ska nå klimatmålet till 2030. Regeringens satsning på elektrifiering av transportsektorn är en väl prioriterad investering som tar tid, så om vi vill bromsa den globala uppvärmningen krävs också en omställning i närtid. Transportsektorn står för 1/3 av Sverige totala utsläpp och cirka 2/3 av dem kommer från privatbilismen, så det är rimligt att lägga krut på just våra resor.
Många anser att de redan är klimatsmarta, och att just resorna är svåra att dra ner på. Hur ska vi klara det här?
– Som så ofta behöver vi börja med små steg för att skapa stora förändringar. Trots att tiden är knapp gäller det även här. En positiv aspekt är att majoriteten av alla vardagsresor i tätbebyggelse idag sker på en sträcka som enkelt kan ersättas med cykel eller kollektivtrafik. För privatpersonen kan det handla om just sådana små justeringar, som att ersätta resan till jobbet med ett fossilfritt alternativ, eller dela fordon med andra för att minska utsläppen. Det handlar också om bekvämlighet och förväntningar. Är det rimligt att beställa en vara som anländer samma kväll, och returneras utan kostnad?
– Vårt fokus behöver vara på hur vi kan möta mobilistens behov, inte främja bilistens beteende. Göra det enkelt och attraktivt att kunna avstå bilen och se till att det finns andra tillgängliga och tillförlitliga alternativ. Här finns en lucka att fylla för nya affärsmöjligheter, och företagen spelar en viktig roll, precis som politikerna som behöver skapa rätt förutsättningar.
Det låter enkelt, vad hindrar oss?
– Samtidigt som vi ser att delad mobilitet som bilpooler och mikromobilitet expanderar i rapidfart, ser vi också hur färre väljer kollektivtrafiken nu än innan pandemin. Här behöver både vi mobilister ta ett eget ansvar att välja ett klimatsmart alternativ när vi kan, men vi kan också titta på hur den bilfria resan kan bli attraktivare. Vad händer tex om tiden på tåget kan räknas in som arbetstid, eller om bussresan har gratis Wi-Fi och laddning? Om alla centrala knutpunkter i staden – arbete, vårdcentral, mataffär, umgänge, förskola – plötsligt är 15 minuter bort istället för 40 minuter i bilkö? Stadsplanering, prioritering av framkomlighet och tillgänglighet är nyckelord som har stor betydelse i det här skiftet.
Vad ser du som avgörande för måluppfyllelse till 2030?
– Transportsektorn är ett avancerat system av behov, tjänster, fordon, företag och infrastruktur. Därför behöver omställningen ske på flera fronter samtidigt. Det finns inte en lösning, alla behöver bidra och våga ställa om – från bränsleleverantören till arbetspendlaren. Här behövs givetvis politiska garantier så att företagen vågar investera i ny teknik med långsiktiga spelregler över mandatperioder, men också kunskap om den egna klimatpåverkan och hur små justeringar kan generera stora förändringar.
– Till detta har 2030-sekretariatet, med flera, noterat att både branscher och myndigheter allt för ofta arbetar i stuprör, och missar hur ett bättre samspel kan gynna både företagen, resenärerna och omställningen i flera led. Med bättre branschöverskridande dialog kan vi identifiera bromsklossar, röja hinder och arbeta effektivare. Långsiktiga politiska styrmedel är grundläggande – här krävs en dialog mellan energi- och transportbranschen, myndigheter och politiska tjänstemän.
Och politiken – vi har en ny regering på plats. Vad kan vi förvänta oss?
– Förutom tätare samarbete mellan myndigheter och departement så är det viktigt att våra politiker vågar ta för sig av det som redan ligger på bordet. Många förslag har redan utretts och lösningar väntar på att genomföras. De tekniska förutsättningarna och forskningen finns redan – nu krävs politisk vilja, finansiering, hårda prioriteringar och resultat i närtid. Jag förstår att det kan kännas märkligt att ta vid där en tidigare regering slutat, men jag hoppas våra politiker är kloka nog att se de gemensamma vinster som ett gott politiskt arbete medför och våga säga ”bra jobbat, nu tar vi vid och ror vi detta i hamn”.
– Ett konkret exempel som ligger nära till hands är Steg 1 & 2-åtgärder – infrastrukturplaneringen. Här kan Trafikverket, infrastrukturministern och klimatminstern samverka för stor klimatnytta och lägga grunden för betydande beteendeförändringar. Även: svenskt näringsliv gynnas av inhemsk produktion av biobränslen, och att vara föregångsland med både teknik, implementering och tillämpning har visat sig vara ett föredömligt sätt att locka internationella företag och investerare till Sverige. För arbetsmarknaden, ekonomin och klimatet har Sverige allt att vinna på en progressiv omställning.
Intervju med Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendeskiftet, 2030-sekretariatet
AGNES BONDELID
2030-sekretariatet