Regeringens förslag under hösten – punkt för punkt med analys

Nu har regeringen presenterat sin propositionsförteckning för hösten, alltså vilka förslag de avser lägga fram för riksdagen från nu till mitten av januari 2024. Också skrivelser ingår. Här har vi sammanställt de som är centrala för transportsektorns omställning i datumordning, med en analys i fem punkter. Benämning och datum följer vad regeringen anger.

3 oktober: Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg.

Regeringen kommer föreslå ändringar i miljöbalken och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) som syftar till att utvidga förutsättningarna för att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer. Bestämmelsen i miljöbalken som anger att regeringen endast får tillåta en ny kärnkraftsreaktor om den ersätter en permanent avstängd reaktor och uppförs på en plats där någon av de befintliga reaktorerna är lokaliserad tas bort. En följdändring föreslås också i en bestämmelse i kärntekniklagen som innehåller en hänvisning till förbuden i miljöbalken. Övriga förutsättningar för anläggningar för kärnteknisk verksamhet och tillåtlighetsprövning av kärnkraftsreaktorer påverkas inte av förslaget. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.

3 oktober: Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementets enda klimatrelaterade proposition i höst. Trafikverket ska få direkttilldela avtal vars årliga genomsnittsvärde uppskattas understiga 7.5 miljoner euro. Remissinstanserna tillstyrker.

12 oktober: Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.

Regeringen kommer troligen att lägga fram samma förslag som i promemorian, att reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till 6% åren 2024–2026, alltså utan att ta hänsyn till den massiva kritik som samstämmiga remissinstanser framfört. Eventuellt skjuts införandet något, utifrån att drivmedelsbranschen slagit fast att så stora förändringar inte ansvarsfullt kan genomföras så snabbt.

19 oktober: Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel.

Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel sänks med 5,64 miljarder kronor 2024 och att skattenedsättningen för jordbruksdiesel förlängs för 840 miljoner kronor. För bensin blir totala skatten 75 öre lägre inklusive moms jämfört med 2023 års nivå, medan skatten på diesel sänks till EU:s minimiskattenivå, med 43 öre per liter inklusive moms jämfört med nuvarande regelverk, men något högre än 2023 års nivå. År 2025 sänks skatten på bensin med ytterligare 75 öre enligt förslaget.

November: Skrivelse: Klimatpolitisk handlingsplan.

Första året under varje mandatperiod ska regeringen enligt det klimatpolitiska ramverket lägga fram en Klimatpolitisk handlingsplan, men formen anges inte. Förra mandatperioden skedde det med en proposition som riksdagen antog, vilket också klimat- och miljöministern tidigare angett. En skrivelse innehåller inga lagförslag, vilket bl.a. innebär att klimatmålen i nuläget inte kommer att ändras – även om sådana förslag kan komma som proposition längre fram.

November: Skrivelse: Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten.

Riksdagen tog emot Riksrevisionens granskningsrapport redan i slutet av maj, eftersom regeringen nu lagt in detta i sin agenda, kan vi räkna med någon form av inriktning för framtiden: är detta ett instrument som regeringen avser arbeta med framgent och hur ser processen för att utforma reduktionsplikten efter år 2026 ut?

November: Tillgång till information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar.

Förslagen syftar till ett tydligare genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar. Förra regeringen föreslog att detta skulle träda i kraft den 1 april 2022.

December:  Energipolitisk inriktningsproposition.

Bakgrunden till att den nationella energi- och klimatplanen uppdateras är att varje medlemsstat har som krav på sig att lämna in en ny aktualiserad energi- och klimatplan senast 30 juni 2024. Här förväntas målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 skrivas in, som riksdagen antog i juni, liksom den beslutade tillförlitlighetsnormen och mål om förkortad och förenklad milljötillståndsprövning, samt en tänkt process för det fortsatta arbetet. Varför man inte försöker nå en ny bred energiöverenskommelse har ifrågasatts, men inget tyder på att regeringen tänker sig en förankring bortom sommarens rundabordssamtal med energibranschen.

December: Nationell strategi för klimatanpassning.

Skrivelse. Tidigare regering lade 2018 fram den nationella strategin för klimatanpassning som proposition för riksdagens behandling och beslut, med bl.a. förändringar av Plan- och Bygglagen, men nu blir det bara en skrivelse. Utgångspunkten är Riksrevisionens rapport om statliga insatser för klimatanpassning av bebyggd miljö.

Januari: Riksrevisionens rapport om statens roll i utvecklingen av elsystemet.

Granskningen ska presenteras 19 september, med fokus på åtgärder regeringen, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet förberett och genomfört, särskilt avseende begränsningarna i överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och de stora skillnaderna i elpris, effektbrist vintertid och energikris i spåren av Rysslands krig mot Ukraina.

Slutsatser:

1. Få skarpa förslag. Tidigare har såväl klimathandlingsplanen som klimatanpassningsstrategin lagts fram som proposition, vilket betyder att riksdagen bereder, debatterar och röstar om förslagen. När dessa nu bara blir skrivelser, betyder det dels en mycket mer begränsad roll för våra folkvalda, dels att förslagen är mer allmänt hållna – om regeringen till exempel vill riva upp eller ändra befintliga klimatmål måste det ske genom att en proposition läggs fram.
2. Inga breda överenskommelser. I energifrågorna har det tidigare funnits en bred fempartiöverenskommelse, och näringslivet betonar att denna typ av långsiktighet krävs för att t.ex. investera i ny kärnkraft. Men det tycks inte vara på gång. Klimathandlingsplanen bygger på sjupartiöverenskommelsen om det klimatpolitiska ramverket, men vi ser inga tecken på att denna breda enighet underhålls. Inte heller syns några tecken på att överenskommelsen mellan samtliga åtta partier i Miljömålsberedningen om kompletterande klimatmål för export och konsumtion konkretiseras. Att Hasslers utredning om hur klimatmålen bäst samordnas med EU:s saknas i förteckningen tyder också på att regeringen inte är särskilt engagerad i att nå bred samsyn i klimatarbetet.
3. Begränsad lyhördhet för näringslivet. Den mycket breda kritiken mot förslaget på snabbt och radikalt sänkt reduktionsplikt tycks inte sätta avtryck hos regeringen, som på sin höjd kan tänkas skjuta något på införandet. Inte heller tycks den energipolitiska inriktningen fokusera på det näringslivet efterfrågar – snabbt ökad tillgång på el och effekt. Däremot tycks regeringen ta till sig att näringslivet inte önskar att klimatmålen urholkas eller stryks.
4. Budgeten styr. Budgetpropositionen som regeringen lägger fram den 20 september och som behandlas av riksdagen under hösten, är det viktigaste styrdokumentet och mycket av klimatrelevans finns här. Det gäller t.ex. utökat Klimatklivet, utökade medel till laddinfrastruktur, ny premie för el- och gasdrivna lätta lastbilar, utvidgat stöd för tunga miljöfordon, skrotningspremie för äldre fordon vid inköp av elbil. Sänkt skatt på fossila drivmedel finns både i budgetproppen och som separat proposition, troligen enligt principen om att använda både hängslen och livrem.
5. Viktig vår 2024. 15 januari kommer Trafikverkets förslag till inriktning för den nationella planen för infrastruktur 2026–2037, som blir en viktig process för våren. I vår kan också klimathandlingsplanen leda till följdpropositioner. Delar av EU:s gröna giv och Fit for 55 som ska genomföras nationellt bör också leda till propositioner under våren. Regeringens nya uppdrag till de statliga myndigheterna och bolagen, preciserade i regleringsbrev och ägardirektiv strax före årsskiftet, får genomslag våren 2024.

Registering

Anmäl dig till webbinariet här!

Vänligen uppmärksamma att inget bekräftelsemail utgår. Vi skickar en påminnelse med länk till sändningen innan webbinariets start.