Sämre för statskassan, kommunerna, låginkomsttagare, jämställdheten och klimatet: Fem områden där regeringens förslag till ändrat reseavdrag slår fel. Mini-PM från 2030-sekretariatet.

Regeringen föreslår att den transportslagsneutrala reseersättningen som skulle införas 1 januari, dras tillbaka. Istället vill de behålla det nuvarande reseavdraget, med höjda ersättningsnivåer för arbetsresor med egen bil från 18,50 till 25 kronor per mil och drivmedelsavdraget vid arbetsresor med förmånsbil från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil. Avdraget för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet ska fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil, enligt förslaget.

2030-sekretariatet uppmanar riksdagen att hålla fast vid riksdagens beslut från juni 2022, som alla partier utom Sverigedemokraterna röstade för.

Utifrån fem betydande nackdelar med regeringens förslag, som alla framgår av Finansdepartementets konsekvensbeskrivning av förslaget (Fi2022/02813 Bibehållet reseavdrag):

  1. För statskassan anger departementet att ”höja ersättningsnivåerna för resor med egen bil och förmånsbil bedöms minska skatteintäkterna med sammanlagt ca 1,6 miljarder kronor 2023.” Därtill kommer ett omfattande fusk; Skatteverket visade 2019 att 56% av reseavdragen var felaktiga, i 98% av fallen till den sökandes fördel.
  2. För kommuner och regioner anges att förslaget ”beräknas varaktigt minska de kommunala skatteintäkterna med 6,8 miljarder kronor per år från 2023, jämfört med beslutade regler”. Landsbygdskommuner drabbas värst. Kommuner och regioner drabbas också av att ”kollektivtrafikresande i de flesta fall förlorar på en återgång till ett reseavdrag jämfört med beslutade regler.”
  3. För låginkomsttagare anger promemorian att förslaget ”innebär en större skattelättnad ju högre individens marginalskatt är”. Antalet individer som omfattas av skattelättnaden minskar med ca 290 000.
  4. För jämställdheten är regeringens förslag negativt; ”mäns individuella disponibla inkomst ökar mer än kvinnors till följd av förslaget.”
  5. För klimatet anger Finansdepartementet att ”en återgång till ett reseavdrag enligt tidigare utformning bedöms innebära ökade utsläpp av växthusgaser och övrig miljöpåverkan (såsom utsläpp av partiklar och kväveoxider) från arbetsresor.” Vidare att ”förslaget om att höja avdragsbeloppet från 18,50 till 25 kronor per mil bedöms bidra till ytterligare höjda utsläpp”, samt ”förslaget kan även bidra med indirekta effekter på transporteffektiviteten genom att biltrafik gynnas i förhållande till kollektivtrafik. På sikt kan förslaget bidra till utglesning av bebyggelse och därmed ökade trafikmängder med den miljöpåverkan som denna för med sig.” Därtill blir drivmedelsavdraget lägst för den som kör på el, vilket inverkar negativt på transportsektorns omställning.

Läs 2030-sekretariatets remissvar här!

Se också 2030-sekretariatets tidigare inlagor i sakfrågan:

MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet