Vi vill bidra till att det klimatpolitiska ramverket och de nationella klimatmålen uppnås. Vi delar regeringens inriktning att klimatpolitiken ska vara samhällsekonomiskt effektiv, bidra till förbättrad tillväxt och konkurrenskraft. Måluppfyllelsen kan bidra till att andra relaterade samhällsmål uppnås.
Vi gläds åt att näringslivet bl.a. på DN Debatt så starkt betonar 2030-målets betydelse och att statsministern avfärdar att de närtida klimatmålen kan strykas. Det är i linje med Fossilfritt Sveriges opinionsundersökning; 63 % tycker det är viktigt att Sverige når 2030-målet, bara 23 % tycker inte det. Målet är särskilt logiskt utifrån EU:s nya klimatkrav på medlemsstaterna, som enligt ESO innebär att användningen av fossila bränslen måste halveras från idag till 2030, med åtgärdsförslag i linje med 2030:s.
I det fortsatta arbetet betonar vi beteendeskiftet, som kan ske snabbt, med starkt positiva sidoeffekter och hög kostnadseffektivitet. Beteendepraktikan har 55 färdiga förslag för att uppnå ett beteendeskifte som minskar klimatpåverkan från transporterna, redan utredda och remissbehandlade eller beprövade i andra länder. Hit hör bl.a. en utökad delningsekonomi, som vi liksom Fossilfritt Sverige ser som central, med vissa enkla justeringar som att bilpooler idag betalar fyra gånger högre moms än helikopterhyra och limousineservice. Liksom VTI föreslår vi ett cykelmål, och liksom IVL ökad frihet för kommunerna att ta ut p-avgifter. Vi vill se ökad målstyrning och mer åtgärder inom Steg 1 och 2 från Trafikverket, ett färdmedelsneutralt resestödsystem.
På drivmedelssidan ser vi ett starkt värde av besked om reduktionspliktens fortsättning efter år 2026, och föreslår att Sverige inspireras av den nya finska regeringen, som förbinder sig till klimatmålen och stegvis höjer reduktionsplikten till 22,5 % år 2027, lägre än tidigare plan. Skattebefrielsen för biogas bör återinföras, vilket EU-kommissionen nu tillåter.
På fordonssidan är en betydligt lägre och smalare stimulans än tidigare bonus rimlig, utifrån faktisk klimatpåverkan, med pristak och med särskild stimulans för lätta lastbilar. Annan utformning, t.ex. som avdrag är möjlig. För att elbilarna ska stanna i Sverige, är en begränsad begagnatpremie rimlig, finansierad av en förlängd malus. För att befintliga bilars utsläpp ska minskas föreslår vi ekonomiska incitament för konvertering. Vi vill påskynda flygplatsers omställning till eldrift och bioflyg, och vill stimulera en bred omställning av sjöfarten.
Vi delar regeringens bedömning att det behövs ytterligare underlag för en framgångsrik klimatpolitisk färdplan, och är kritiska till det otillräckliga underlaget från Tillväxtanalys, Trafikanalys förslag som saknade kostnads- och utsläppsberäkningar samt förslagen från Länsstyrelsen i Uppsala som var futtiga och formaliainriktade. Dessa underlag tog inte heller höjd för EU:s kompletterande utsläppshandel, det nya förnybarhetsdirektivet, kommande regler om tillgång på laddinfrastruktur och kommande fordonskrav. EU:s ökade tydlighet är en stark grund för det svenska klimatarbetet; det finns nu en tydlig färdriktning vilket underlättar för Sverige att se var det finns affärsmöjligheter av att gå före. Samtidigt är det viktigt att inte ha någon övertro på EU-reglementen, utifrån att det kommande EU-parlamentsvalet och nästa EU-kommission kan vara klimatmässigt väsentligt svagare än dagens; de svenska klimatmålen och i synnerhet 2030-målet ger näringslivet, offentlig sektor och medborgarna den trygghet som behövs för att säkerställa omställningen.
2030-sekretariatets samlade förslag är omfattande och vi står till envar tid till förfogande för att fördjupa de delar som är relevanta i den fortsatta processen.
2030-sekretariatet
Visby den 30 juni 2023
För ytterligare information:
Mattias Goldmann
Mattias.goldmann@2030sekretariatet.se
070-309 00 45
MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet