Äntligen krav på myndigheters upphandlingskrav – miljöbilar föreslås vara bonusbilar!

 

Om detta remissvar

2030-sekretariatets arbete fokuserar på att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, med åtgärder inom Bilen (fordon), Bränslet (drivmedel) och Beteendet.

Det har funnits miljöfordonsdefinitioner sedan tidigt 2000-tal, och de har hjälp den svenska miljöfordonsutvecklingen, inte minst genom att denna definition legat till grund för offentlig upphandling. Denna påverkar i sin tur kommuner och privata företag över hela landet.

2030-sekretariatet har tagit del av Infrastrukturdepartementets förslag har följande kommentarer i sammanfattning.

  1. Tydligt urval av fordon – bra med bonusbilar som grund. Det är bra med tydlighet, och bonusfordon enligt §5 i förordningen om klimatbonusbilar (2017:1033). Säkerhet enligt högsta värde i EURO NCAP är ett fortsatt bra värde, med de tillägg som görs. Myndigheters personal åker dock ofta i egna bilar, och här kan det både handla om fordon med höga emissioner och utan särskilda säkerhetskrav.
  2. Mobilitet och resfria möten är ”miljöfordon”. Förordningen avser hela kedjan från fordon till taxiresor via leasing, och det är bra. Men det finns andra minst lika viktiga åtgärder som distansmöten, arbete på distans eller fordonsdelning.
  3. Förutse samverkan med andra styrmedel Sverige går in i det nya decenniet med en lång rad styrmedel under revision, och fler som skall introduceras i närtid. Det är viktigt att se förordningen om miljö- och säkerhetskrav på myndigheters fordon som en komponent i samverkan.
  4. Samordna med och bidra till att utveckla EUs Clean Vehicle Directive (CVD). CVD är beslutat och skall införas i svensk lag 2021. Direktivet reglerar offentliga myndigheters köp och leasing av tunga fordon, bussar och lätta fordon. Kraven gäller 2021-2025, och skärps därefter. Sverige måste dels förhålla sig till direktivets krav, dels finns en chans att påverka direktivets fortsatta utveckling.

Bra med bonusbilar som grund

Det finns flera fördelat att relatera definitionen till förordningen om klimatbonusbilar (2017:1033). Förordningen revideras regelbundet, den franska motsvarigheten har reviderats åtta gånger sedan den infördes, och klarar därmed att anpassas efter den snabba teknikutvecklingen. Den senaste revisionen skedde 1 januari 2020, med kraftigt höjd bonus, och kraftigt höjd malus.

När bonus-malus revideras ser vi en naturlig möjlighet att exempelvis inkludera etanolbilar i bonusdefinitionen från 2020. På sikt vill vi se att fordon bedöms efter deras Well to Wheels (WtW) utsläpp, dvs där man ser till både drivmedel och fordonets effektivitet. Detta måste kopplas med tankingskrav och en enkel metod att verifiera tankning. Då kan även de som tankar ren biodiesel omfattas av en typ av bonus.

Det är bra att ingen viktseparation sker, där högre utsläpp tillåts för tyngre fordon, som har förespråkats av somliga parter.

Svenska myndigheters tjänstemän är regelbundet ute på förrättningar, och det är rimligt att anta att en stor del av dessa förrättningar sker i egna bilar. Dessa regleras inte i denna förordning, men behöver regleras. Ett fordon är en arbetsplats och bör uppfylla samma krav som denna förordning.

Mobilitet och resfria möten?

Nu är detta en miljöfordonsdefinition, men den omfattar bilresor, hyrfordon, leasing  och taxiresor, dvs andra sätta att lösa myndigheters tjänsteresor än med annat än egna eller leasade fordon. Varför inte gå vidare och redan nu införa krav och incitament för att kommunicera med andra moderna medel?

Resfria-möten (REMM) är ett projekt som visat på nyttan av diastansmöten för svenska myndigheter. De beskriver själva att ”De myndigheter som har deltagit i REMM under flera år har i snitt minskat sina koldioxidutsläpp från tjänsteresande med 25 procent per anställd under en period på sju år”.

Distansarbete är en annan metod att minska den vägburna pendlingen. Svenska myndigheter kan ligga i framkant och sätta en standard för detta arbetssätt. Nu handlar inte det om att gå ”hela vägen”. Distansarbete bara en dag i månaden är en minskning av vägburen pendling med 5% osv.

Förutse samverkan med andra styrmedel

Sverige börjar få en bra bas av styrmedel. Men fler kommer att komma, och de existerande kommer att utvecklas för att dra nytta av kommande teknikutveckling.

En miljöfordonsdefinition som bygger på bonusförordningen kommer i sin tur att påverka förmånsvärde. På sikt lär vi se en smartare fordonsskatt, och så skall den jämkas med dagens bonus-malus.

Det är viktigt att se hela utvecklingen när man formar de olika komponenterna.

EUs Clean Vehicle Directive

EU lär gå in i en process där flera beslutade direktiv revideras eftersom Kommissionen beslutat om 20% tuffare miljökrav. Men redan idag har vi ett nyligen beslutat direktiv som omfattar offentlig upphandling, Clean Vehicle Directive (CVD).

CVD skall införas i svensk lag  sommaren 2021, och revideras till 2026. Direktivet beskrivs mer i detalj nedan, men från 2026 gäller att 35% av myndigheters upphandling skall vara nollemissionsfordon (lätta) och 15 respektive 65% för lastbilar/bussar. För lätta fordon är det viktigt att en miljöfordonsdefinition för Sverige till 2026 är anpassad, den bör vara tuffare, till EUs krav.

Direktivet ställer krav på både lätta och tunga fordon:

För Sverige gäller att 35% av alla lätta fordon skall klara 50g CO2/km. Från 1 jan 2026 tuffare, 0g CO2/km för 35% av upphandlade fordon.

För bussar och lastbilar är kraven annorlunda, och biodrivmedel :

Tunga fordon kan räknas in i kvoten bara om det kan dokumenteras att de kör på 100% biodrivmedel:

Avslutande kommentar

Sverige står inför en enorm utmaning med det globalt sett tuffaste klimatmålet för transportsektorn. Det är bra att vi, äntligen, fick en miljöfordonsdefinition, och att svenska myndigheters upphandling av fordon regleras. Men det är viktigt att de styrmedel beslutas har hela decenniet i åtanke för att skapa långsiktighet

 

Alingsås den 7e januari 2020

 

 

Jakob Lagercrantz

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet