Seminariet arrangeras gemensamt av 2030-sekretariatet och Energimyndigheten.

Välkommen till 2030-sekretariatets webbinarium om möjligheterna att få finansiering från statliga Klimatklivet, för en klimatsmart omställning med fokus på transportsektorn!

Datum: Måndag 4 mars 2024
Tid: KL. 10–11.30

Se webbinariet i efterhand här!

Naturvårdsverket ger övergripande information, viktig formalia och praktiska tips, 2030-sekretariatet sätter Klimatklivet i ett sammanhang och flera av 2030-sekretariatets partners medverkar med tekniska lösningar som kan ingå i ansökan. För de som önskar avslutas webbinariet med en extra halvtimme för frågor och matchmaking med 2030-partners.

Medverkande

Suzanne Gezelius, Naturvårdsverket – Fokus laddinfrastruktur
Axel Nekham, Naturvårdsverket – Fokus laddinfrastruktur
Carl Mikael Strauss, Naturvårdsverket – Fokus vätgas
Anna Bredberg, Naturvårdsverket – Fokus biogas
Fredrik Billing, Eljun
Björn Paulsson, Inquire
Jonas Stalhandske, Biofrigas
Borna Rowshani, InCharge, Vattenfall
Martin Lundgren, Virta
Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet

Anmäl dig till webbinariet här!

Efter det att regeringens klimatpolitiska handlingsplan presenterades strax före jul 2023 har 2030-sekretariatet kommenterat innehållet och föreslagit kompletteringar i en rad forum och format. Här finns nu en sammanfattning av vår bedömning samt förslag på kompletterande insatser.

2030-sekretariatet välkomnar en rad bedömningar och åtgärder i regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Men de utsläppsminskningar som regeringens förslag kan leda till är inte i paritet med de konkreta utsläppsökningar i närtid som sänkt skatt på fossila drivmedel och kraftigt sänkt reduktionsplikt leder till. Vare sig nationella 2030-mål – övergripande och för transportsektorn – eller EU:s beting för 2030 kan sägas vara tryggade. Inte heller finns en tryggad färdväg till nettonoll 2045, som varit regeringens huvudfokus.

I denna sammanfattning kommenterar vi regeringens klimatpolitiska handlingsplan utifrån 13 rubriker.

Läs hela sammanfattningen här!

Nu har REGERINGEN PRESENTERAT DET NYA STÖDET för el- och gasdrivna lastbilar. Övergripande välkomnar 20230-sekretariatet det nya beslutet.

Vi har länge betonat att behovet av stimulans är långt större än för de eldrivna personbilarna. Stödnivån på 50 000 kr för lätta ellastbilar är också rimligt. Vi är däremot oroade över den korta tidshorisonten; i tre steg ska premien sänkas för att redan oktober 2025 vara helt borta. Vi uppmärksammar detta med förhoppning om att regeringen hanterar det längre fram.

För tunga lastbilar är vi glada över det höjda takbeloppet på max 25% av inköpspriset, även om vi hade önskat gå längre (som i Tyskland). Vi är mycket nöjda med att regeringen efter idogt arbete från bl.a. Energigas ändrat sig jämfört med promemorian och nu säkerställer att även ”fordonsgaslastbilar kan få stöd genom den nya EU-förordningen om stöd av mindre betydelse som trädde i kraft vid årsskiftet” – dvs. inte genom en separat och mer omständlig ansökan till Klimatklivet. Därtill bådar uttalandet från klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari gott inför beskattningsfrågan: ”För de tunga fordon som har särskilda svårigheter med att ställa om till eldrivet kommer fossilfria drivmedel som biogas att spela en viktig roll.”

Först när förordningen kommer från Energimyndigheten får vi detaljerna, vilket lär bli inom kort eftersom förändringarna träder i kraft den 13 februari.

2024 är ett ödesår för klimatet. Nu står det och väger, med ett antal stora beslut nationellt och i vår omvärld som kan gå åt endera håll – och där besluten får stor betydelse för vår framtid. Här summerar vi de viktigaste händelserna.

Januari:
Regeringen presenterade den 16e januari sin propositionsförteckning för våren 2024, där det klargörs vad ur den klimatpolitiska handlingsplanen som läggs fram till riksdagen för beslut. En rad klimatrelaterade förändringar sker: Reduktionsplikten sänks till 6%, skatten på bensin och diesel sänks, en ny skrotningspremie införs villkorad med köp av elbil, ny premie för miljölastbilar och nya medel för Klimatklivet och Industriklivet. 15 januari kom Trafikverkets underlag till nationella planen för infrastruktur 2026-2037, som blir avgörande för om transporterna ska effektiviseras och om det ska ske en överflyttning från bil och lastbil till mer av järnvägstransporter.

Februari:
Regeringen tillsätter troligen flera utredningar som börjar arbeta nu, bl.a. gällande framtida fordonsbeskattning, nationell utsläppshandel och vägavgifter för tung trafik – de båda senare ska bli proposition redan i vår.

Mars:
Energipolitiska inriktningsproposition kommer 12 mars. Här ska riksdagen få förslag på hur Sverige ska nå 300 TWh el och hur snabbt näringslivet kan räkna med att det finns ny fossilfri el att tillgå. 19 mars kommer Nationell strategi för klimatanpassning, men bara som skrivelse – dvs utan skarpa beslut. Samma dag föreslår regeringen hur Sverige ska införliva EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen, CBAM. 7-8 mars håller UNEP den första uppföljningskonferensen efter COP28. Fokus är bygg- och fastighetssektorn, utifrån Buildings Breakthrough som 28 regeringar och EU-kommissionen ställde sig bakom på COP i Dubai.

Läs hela artikeln här på Miljö och Utveckling!

Se också 2030-sekretariatets sammanställning av remissbreven här.

2023 ökade andelen nya lastbilar på gas och el till drygt 15 procent av marknaden. RME gjorde en mindre comeback medan etanolen är borta, och dieselns dominans ger möjligheter för HVO. Det visar 2030-sekretariatets sammanställning av lastbilsmarknaden 2023.

– Trots att marknaden väntar på nya styrmedel, ökade både el- och gasdrivna lastbilar kraftigt 2023. Därtill vet vi att många åkerier kör sina diesellastbilar på ren HVO100, så sammantaget är 2023 års lastbilsmarknad ett styrkebevis för en hårt pressad bransch som tydligt vill ställa om, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

År 2023 registrerades 6 620 nya tunga lastbilar (över 16 ton), fördelat på:

• Diesel 5 545 (83.8%)
• Biogas 736 (11.1%)
• Eldrift 285 (4.3%)
• RME 32 (0.5%)

– Under året ökade andelen eldrivna lastbilar kraftigt, och var sista kvartalet 7.3%. Samtidigt ökade biogas-lastbilarna till 11.6 %. Det visar att de olika förnybara alternativen inte ska ställas mot varann utan tillsammans ersätter den fossila dieseln – en viktig signal till politiken att inte ensidigt gynna en viss teknik. Det säger Mattias Goldmann, VD för 2030-sekretariatet, som vill säkra att den nya premien för miljölastbilar söks på samma oavsett om åkeriet väljer el eller gas.

2030-sekretariatet lyfter också fram att det år 2022 inte registrerades en enda lastbil för RME, medan det i statistiken för 2023 finns 32 RME-klassade lastbilar. Statistiken underdriver troligen hur många som kör på RME, som under året varit det billigaste sättet att köra förnybart.

– När nu regeringen väljer att kraftigt sänka priset på fossil diesel, är det värt att uppmärksamma att RME oftast är billigare och att priset på HVO100 sänkts mer än priset på fossil diesel. Det är nu billigare att köra på HVO100 än det innan årsskiftet var att köra på fossil diesel. Vi applåderar de många åkerier som gör detta aktiva val, och uppmuntrar transportköpare att kravställa så att förnybart och eldrift blir självklart, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

Eldrivna lätta lastbilar har ökat kraftigt under 2023, till 19.8% av alla nyregistrerade mot 14.5% år 2022. Därtill stod de biogasdrivna för 2.5%. Med nya premien på 50 000 kronor från 15 januari, ökar andelen 2024 så att eldrift snart bör vara det nya normala för skåpbilar, pick-uper, vans och minibussar. Men 2030-sekretariatet vill se större uthållighet från politiken:

– Premien är välkommen men alltför kortvarig – efter inte ens två år avskaffas den igen enligt regeringens förslag. Premien bör finnas ända fram till år 2030, men sänkas med 10 000 kronor vartannat år, säger Mattias Goldmann.

Bussarna är på god väg att lämna det fossila bakom sig. Kollektivtrafiken är redan till 95% fossilfri vilket allmänheten inte känner till – grunden till att de fick 2023 års Green Hush Award. Under 2023 var 27.9% av alla nya bussar eldrivna, vilket bara är marginellt mer än 2021 års 24.6%, beroende på att premien för eldrivna stadsbussar avskaffats. Att välja nya gasbussar försvåras av att biogasen i nuläget inte är skattebefriad. Många bussar och lastbilar på diesel har drivits med förnybar HVO, men med den kraftiga prissänkningen på fossil diesel är 2030-sekretariatet oroade att många skiftar till fossilt.

– Med billigare fossil diesel får kollektivtrafiken och åkerierna allt svårare att få ihop kalkylen för biogas eller eldrift. Nya styrmedel för att fortsatt välja förnybart behövs snabbt, avslutar Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

All statistik kommer från Mobility Sweden.
Läs 2030:s remissvar om premie för el- och gasdrivna lätta och tunga nyttofordon här.

För ytterligare information om innehållet, kontakta

För att minska våra CO2-utsläpp och klara nationella såväl som internationella klimatmål behöver våra transporter ställa om från fossilt till förnybart. En viktig komponent är elektrifieringen, och Sveriges kommuner spelar en avgörande roll i att främja användandet av eldrivna fordon.

Samtidigt som viljan finns ser vi att många kommuner kämpar med omoderna regelverk, ekonomiska prioriteringar och utdragna tillståndsprocesser.

Många kommuner har trots detta kommit en bra bit på väg, och några av dem har uppmärksammats i samband med Laddguldet som årligen delas ut till Sveriges bästa kommun och fastighetsägare som på ett konkret och långsiktigt sätt bidragit till användandet av eldrivna fordon. Med facit i hand finns tydliga lärdomar att dra för de som står näst på tur att investera i lösningar som främjar eldrift.

Under 45 minuter låter vi föregångare dela med sig av sina lärdomar. Tillsammans med branschorganisationer identifierar vi hinder och ser lösningar, diskuterar hur lokala samarbeten kan effektivisera omställningen och ger exempel på positiva sidoeffekter i samband med satsningar på laddinfrastruktur.

Medverkande

• Nils Blom, projektledare inriktning publik laddinfrastruktur, Stockholms stad, guldmedaljör av Laddguldet 2022
• Martin Björklund, Samhällsplanerare, Lidköpings kommun, silvermedaljör av Laddguldet 2022
• Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig, Sveriges Åkerier
• Carl Ståhle, digital information och teknik, Sveriges Allmännytta
• Thomas Schölin, vice vd, Drivkraft Sverige
• Filippa Borgström, verksamhetsledare, Klimatkommunerna
• Maria Stenström, mobilitet och beteendefrågor, 2030-sekretariatet

Webbinarium – 24 oktober

Webbinariet är öppet för alla med intresse för omställningen till elektrifierade transporter, men riktar sig främst till dig som arbetar med elektrifiering och laddinfrastruktur i kommuner, myndigheter och bolag i samarbete med kommuner.

Workshop – november

Panelsamtalet åtföljs av en workshop i november där du som arbetar strategiskt med elektrifiering på och i samarbete med kommuner är välkommen att medverka. Kontakta agnes.bondelid@2030sekretariatet.se för mer information och intresseanmälan.

Laddguldet 2023

För sjunde året i rad delas det ärofyllda priset Laddguldet ut i de två kategorierna kommuner och fastighetsägare som med ett helhetsgrepp och på ett långsiktigt sätt verkar för att främja användandet av laddbara fordon. Glöm inte att nominera din kommun till Laddguldet 2023 innan 22 oktober! Priset delas ut i 1 december på eCarExpo i Göteborg.

Genom att ställa krav på klimatnytta istället för en viss andel biodrivmedel, har reduktionspliktens effektivt bidragit till minskad klimatpåverkan från biodrivmedlen. Det visar ny statistik som 2030-sekretariatet sammanställt, samma dag som regeringen föreslår en kraftig sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.

– Statistiken för etanol, HVO och FAME-biodiesel är entydig: När de ingår i reduktionsplikten sjunker klimatpåverkan synnerligen snabbt och är nu för etanol och HVO över 90 procent lägre än för fossil bensin och diesel. Det visar att reduktionsplikten är smart utformad; drivmedelsbolagen uppnår pliken enklare ju lägre klimatpåverkan de biodrivmedel som används har. Det är mycket ledsamt att regeringen i praktiken vill pausa detta effektiva instrument från årsskiftet, och angeläget att reduktionsplikten är tillbaka i full styrka efter år 2026, kommenterar Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

Etanol för drivmedel, som huvudsakligen blandas i fossil bensin genom reduktionsplikten, har en klimatpåverkan på blott 7,7 gram koldioxid per megajoule energi, jämfört med bensin på 85,5 g CO2 och E85 på 49,6 g CO2/km. På fem år har etanolens klimatpåverkan minskat med över 75 procent, från 32,7 g CO2/km år 2017, medan klimatpåverkan från E85 och fossil bensin är oförändrad, visar 2030-sekretariatets uppdaterade indikator

På dieselsidan ses samma utveckling: FAME såld som ren biodiesel hade år 2022 en genomsnittlig klimatpåverkan på 33,3 g CO2/MJ, medan FAME som huvudsakligen blandas i fossil diesel hade en klimatpåverkan på 20,8 g CO2/MJ, en tredjedel lägre. Dessutom har FAME:s klimatpåverkan mer än halverats på tio år, från 50,3 g CO2/MJ år 2012. Utsläppsminskningen för HVO, som huvudsakligen används inom reduktionsplikten, är än snabbare, från 15,7 g CO2/MJ år 2016 till 7,1 g CO2/MJ, visar 2030-sekretariatets sammanställning av data från Energimyndigheten.

– De koncentrerade biodrivmedlen halverar klimatpåverkan från bilen jämfört med att köra fossilt, med HVO och RME för användning i dieselmotorer och E85 för flexifuel-fordon. Det är ett stort steg i rätt riktning, som blir än viktigare när reduktionsplikten sänks. Vi hoppas att den ytterligare förbättring som skett för biodrivmedlen inom reduktionsplikten också får fullt genomslag hos de koncentrerade biodrivmedlen, och påminner om den ökade betydelsen av att göra aktiva drivmedelsval när reduktionsplikten sänks, säger Mattias Goldmann.

Se statistiken här samt mer information på www.2030sekretariatet.se.

För ytterligare information om innehållet, kontakta

Mattias Goldmann
+66 81 139 40 48
mattias.goldmann@2030sekretariatet.se