Billigare fossila drivmedel och sänkt reduktionsplikt innebär kraftigt ökad svensk klimatpåverkan och att 2030-målet enligt regeringens egen prognos först nås en bit in på 2030-talet. Det duger inte, slår 2030-sekretariatet fast, men berömmer regeringen för att kloka klimatsatsningar förlängs och några riktade satsningar införs.

Se också 2030-sekretariatets fördjupande analys här.

– Samtidigt som klimattoppmötet i New York och med skrämmande temperaturrekord runt om i världen, vill regeringen kraftigt öka Sveriges klimatpåverkan. Den bensinindränkta budgeten är fel väg framåt för oss som land, för vårt allt grönare näringsliv och för ekonomiskt utsatta hushåll som gagnas bättre av riktade styrmedel. Det säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, i en första kommentar till budgetpropositionen.

2030-sekretariatet betonar dock att flera av regeringens satsningar är positiva:

– Att Klimatklivet och Industriklivet förstärks är en välkommen tillnyktring jämfört med moderaternas tidigare kritik mot dessa etablerade, omtyckta och kostnadseffektiva styrmedel. Satsningen på laddinfrastruktur är självklar och det är rätt tänkt av regeringen att med premier driva på omställningen av lastbilarna där fossil diesel fortsatt är normen, och rätt utformad kan skrotningspremien bidra till 2030-målet. Eftersom inte många byter direkt från skrotbil till ny elbil bör stödet också gälla den som köper begagnat, skaffar gasbil eller går med i en bilpool.

2030-sekretariatet konstaterar också att regeringen inte – såsom det ibland påståtts – aviserar att 2030-målet eller något annat klimatmål stryks eller tonas ner; regeringsförklaringen slår tvärtom fast att målen ska nås.

– Det klimatmässigt bästa med denna budget är att de stora utsläppsökningarna åtminstone kan hållas korta. Den drastiskt sänkta reduktionsplikten, som regeringen preciserar i en särskild proposition den 12 oktober, gäller bara till och med år 2026 och regeringen betonar att sänkningen av skatten på fossila drivmedel ska hjälpa hushållen just nu när det ekonomiska läget är tufft. Därmed är 2030-målet fortsatt möjligt att nå; vi står inför ett par förlorade år för klimatet men kan få en återställare 2027, säger Mattias Goldmann och fortsätter:

– Skulle 2030-målet nås först något år senare, vilket också forskaren Per Kågeson kommer fram till, så minns vi från fotbolls-VM att en seger på övertid också är en seger. Att ge upp i förväg vore däremot ett tungt och onödigt bakslag och en allvarlig knäck för näringslivets förtroende för politiska överenskommelser.

2030-sekretariatet har bl.a. med Beteendepraktikan och ”Gör inte om, gör rätt” lagt fram utförliga förslag till hur politiken kan utformas för att  2030-målet ska nås med kostnadseffektiva åtgärder, och följer och analyserar utvecklingen med över 40 indikatorer som ständigt uppdateras.

Fördjupad analys av budgeten ur 2030-perspektiv:

20 september analyserade 2030-sekretariatet budgeten ur 2030-perspektiv. Sändningen går att se i efterhand. Mer information och registrering här.

Läs mer:

Reaktionerna på budgeten – ”Sverige får betala straffavgifter” Aktuell hållbarhet 20 sep 2023

”Budgetpropositionens A-Ö för klimat och transporter” Mattias Goldmann i Miljö & Utveckling 20 sep 2023

”Budgeten innehåller utmärkta åtgärder, men det räcker inte för att väga upp utsläppsökningar och nå klimatmålen, inte heller för att stimulera ett beteendeskifte”. Mattias Goldmann till Dagens Nyheter 20 sep 2023

”En klimatförnekares drömbudget” Länstidningen Östersund 21 sep 2023

”Bilbranschens skattesågning: 5,6 miljarder i sjön” Dagens industri 21 sep 2023

”Bensin-osande budget” Motorbranschen 20 sep 2023

För ytterligare information om innehållet, kontakta

Mattias Goldmann
+66 81 139 40 48
mattias.goldmann@2030sekretariatet.se

Onsdag 20 september presenterar regeringen sin budgetproposition för 2024. Hur påverkar budgeten Sveriges möjlighet att nå klimatmålet för transportsektorn till 2030? Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet, analyserar budgeten ur ett 2030-perspektiv.

Se analysen i efterhand här! (Sändes onsdag 20 september)
Läs 2030-sekretariatets pressmeddelande om regeringen budget här

I ett första uttalande om regeringens klimatbudget presenterade klimatminister Romina Pourmokhtari välkomna satsningar på bl.a. Klimatklivet, elektrifierade fordon och utbyggnaden av laddinfrastruktur. Budgetposterna är välbehövda, men otillräckliga för att nå de krav på utsläppsminskningar som både Sverige och EU ställer genom klimatlagar och klimatmål till 2030.

Näringslivet efterfrågar långsiktiga styrmedel, bl.a. med satsningar på inhemsk produktion av biodrivmedel, snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och prioriteringar som främjar ett beteendeskifte. Klimatministern hänvisar till kommande budgetproposition för detaljer kring regeringens klimatsatsningar, och den klimatpolitiska handlingsplanen för en helhetssyn av både konkreta åtgärder och beräkningar av totala utsläpp av regeringens samlade politik.

I anslutning till regeringens budgetlansering analyserar 2030-sekretariatets Mattias Goldmann regeringens proposition, effekterna på transportsektorns klimatpåverkan och möjligheterna att nå 2030-målet.

Registering och frågor

Anmäl dig till webbinariet här! Det finns möjlighet att skicka in dina frågor på förhand i samma formulär.

Vänligen uppmärksamma att inget bekräftelsemail utgår. Vi skickar en påminnelse med länk till sändningen innan webbinariets start.

Nu har regeringen presenterat sin propositionsförteckning för hösten, alltså vilka förslag de avser lägga fram för riksdagen från nu till mitten av januari 2024. Också skrivelser ingår. Här har vi sammanställt de som är centrala för transportsektorns omställning i datumordning, med en analys i fem punkter. Benämning och datum följer vad regeringen anger.

3 oktober: Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg.

Regeringen kommer föreslå ändringar i miljöbalken och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) som syftar till att utvidga förutsättningarna för att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer. Bestämmelsen i miljöbalken som anger att regeringen endast får tillåta en ny kärnkraftsreaktor om den ersätter en permanent avstängd reaktor och uppförs på en plats där någon av de befintliga reaktorerna är lokaliserad tas bort. En följdändring föreslås också i en bestämmelse i kärntekniklagen som innehåller en hänvisning till förbuden i miljöbalken. Övriga förutsättningar för anläggningar för kärnteknisk verksamhet och tillåtlighetsprövning av kärnkraftsreaktorer påverkas inte av förslaget. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.

3 oktober: Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementets enda klimatrelaterade proposition i höst. Trafikverket ska få direkttilldela avtal vars årliga genomsnittsvärde uppskattas understiga 7.5 miljoner euro. Remissinstanserna tillstyrker.

12 oktober: Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.

Regeringen kommer troligen att lägga fram samma förslag som i promemorian, att reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till 6% åren 2024–2026, alltså utan att ta hänsyn till den massiva kritik som samstämmiga remissinstanser framfört. Eventuellt skjuts införandet något, utifrån att drivmedelsbranschen slagit fast att så stora förändringar inte ansvarsfullt kan genomföras så snabbt.

19 oktober: Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel.

Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel sänks med 5,64 miljarder kronor 2024 och att skattenedsättningen för jordbruksdiesel förlängs för 840 miljoner kronor. För bensin blir totala skatten 75 öre lägre inklusive moms jämfört med 2023 års nivå, medan skatten på diesel sänks till EU:s minimiskattenivå, med 43 öre per liter inklusive moms jämfört med nuvarande regelverk, men något högre än 2023 års nivå. År 2025 sänks skatten på bensin med ytterligare 75 öre enligt förslaget.

November: Skrivelse: Klimatpolitisk handlingsplan.

Första året under varje mandatperiod ska regeringen enligt det klimatpolitiska ramverket lägga fram en Klimatpolitisk handlingsplan, men formen anges inte. Förra mandatperioden skedde det med en proposition som riksdagen antog, vilket också klimat- och miljöministern tidigare angett. En skrivelse innehåller inga lagförslag, vilket bl.a. innebär att klimatmålen i nuläget inte kommer att ändras – även om sådana förslag kan komma som proposition längre fram.

November: Skrivelse: Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten.

Riksdagen tog emot Riksrevisionens granskningsrapport redan i slutet av maj, eftersom regeringen nu lagt in detta i sin agenda, kan vi räkna med någon form av inriktning för framtiden: är detta ett instrument som regeringen avser arbeta med framgent och hur ser processen för att utforma reduktionsplikten efter år 2026 ut?

November: Tillgång till information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar.

Förslagen syftar till ett tydligare genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar. Förra regeringen föreslog att detta skulle träda i kraft den 1 april 2022.

December:  Energipolitisk inriktningsproposition.

Bakgrunden till att den nationella energi- och klimatplanen uppdateras är att varje medlemsstat har som krav på sig att lämna in en ny aktualiserad energi- och klimatplan senast 30 juni 2024. Här förväntas målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 skrivas in, som riksdagen antog i juni, liksom den beslutade tillförlitlighetsnormen och mål om förkortad och förenklad milljötillståndsprövning, samt en tänkt process för det fortsatta arbetet. Varför man inte försöker nå en ny bred energiöverenskommelse har ifrågasatts, men inget tyder på att regeringen tänker sig en förankring bortom sommarens rundabordssamtal med energibranschen.

December: Nationell strategi för klimatanpassning.

Skrivelse. Tidigare regering lade 2018 fram den nationella strategin för klimatanpassning som proposition för riksdagens behandling och beslut, med bl.a. förändringar av Plan- och Bygglagen, men nu blir det bara en skrivelse. Utgångspunkten är Riksrevisionens rapport om statliga insatser för klimatanpassning av bebyggd miljö.

Januari: Riksrevisionens rapport om statens roll i utvecklingen av elsystemet.

Granskningen ska presenteras 19 september, med fokus på åtgärder regeringen, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet förberett och genomfört, särskilt avseende begränsningarna i överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och de stora skillnaderna i elpris, effektbrist vintertid och energikris i spåren av Rysslands krig mot Ukraina.

Slutsatser:

1. Få skarpa förslag. Tidigare har såväl klimathandlingsplanen som klimatanpassningsstrategin lagts fram som proposition, vilket betyder att riksdagen bereder, debatterar och röstar om förslagen. När dessa nu bara blir skrivelser, betyder det dels en mycket mer begränsad roll för våra folkvalda, dels att förslagen är mer allmänt hållna – om regeringen till exempel vill riva upp eller ändra befintliga klimatmål måste det ske genom att en proposition läggs fram.
2. Inga breda överenskommelser. I energifrågorna har det tidigare funnits en bred fempartiöverenskommelse, och näringslivet betonar att denna typ av långsiktighet krävs för att t.ex. investera i ny kärnkraft. Men det tycks inte vara på gång. Klimathandlingsplanen bygger på sjupartiöverenskommelsen om det klimatpolitiska ramverket, men vi ser inga tecken på att denna breda enighet underhålls. Inte heller syns några tecken på att överenskommelsen mellan samtliga åtta partier i Miljömålsberedningen om kompletterande klimatmål för export och konsumtion konkretiseras. Att Hasslers utredning om hur klimatmålen bäst samordnas med EU:s saknas i förteckningen tyder också på att regeringen inte är särskilt engagerad i att nå bred samsyn i klimatarbetet.
3. Begränsad lyhördhet för näringslivet. Den mycket breda kritiken mot förslaget på snabbt och radikalt sänkt reduktionsplikt tycks inte sätta avtryck hos regeringen, som på sin höjd kan tänkas skjuta något på införandet. Inte heller tycks den energipolitiska inriktningen fokusera på det näringslivet efterfrågar – snabbt ökad tillgång på el och effekt. Däremot tycks regeringen ta till sig att näringslivet inte önskar att klimatmålen urholkas eller stryks.
4. Budgeten styr. Budgetpropositionen som regeringen lägger fram den 20 september och som behandlas av riksdagen under hösten, är det viktigaste styrdokumentet och mycket av klimatrelevans finns här. Det gäller t.ex. utökat Klimatklivet, utökade medel till laddinfrastruktur, ny premie för el- och gasdrivna lätta lastbilar, utvidgat stöd för tunga miljöfordon, skrotningspremie för äldre fordon vid inköp av elbil. Sänkt skatt på fossila drivmedel finns både i budgetproppen och som separat proposition, troligen enligt principen om att använda både hängslen och livrem.
5. Viktig vår 2024. 15 januari kommer Trafikverkets förslag till inriktning för den nationella planen för infrastruktur 2026–2037, som blir en viktig process för våren. I vår kan också klimathandlingsplanen leda till följdpropositioner. Delar av EU:s gröna giv och Fit for 55 som ska genomföras nationellt bör också leda till propositioner under våren. Regeringens nya uppdrag till de statliga myndigheterna och bolagen, preciserade i regleringsbrev och ägardirektiv strax före årsskiftet, får genomslag våren 2024.

Registering

Anmäl dig till webbinariet här!

Vänligen uppmärksamma att inget bekräftelsemail utgår. Vi skickar en påminnelse med länk till sändningen innan webbinariets start.

Varmt välkommen tillbaka till en intensiv och viktig höst för klimatfrågorna både i Sverige och globalt. Regeringen ska leverera besked för mandatperiodens klimatpolitiska riktning och hösten kantas av viktiga möten, deadlines och händelser som är centrala att känna till. Här är några av hösten viktigaste frågor och händelser:

Politisk analys

Vi på 2030-sekretariatet ger vår politiska nulägesanalys med några av höstens viktigaste frågor för transportsektorns fortsatta klimatomställning. Läs analysen här!

Näringslivets prioriteringar

Transportsektorns aktörer vill se en effektiv, snabb omställning med långsiktiga spelregler. Näringslivet står enat bakom 2030-målet, som också har brett folkligt stöd.

Professor John Hassler som har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera den svenska klimatpolitiken i perspektiv av EU:s Fit for 55 framhåller att den europeiska klimatpolitiken ställer tuffa krav på Sveriges utsläppsminskningar, och lyfter fram näringslivet och transportsektorn som centrala för Sveriges klimatpolitik.

Men från ord till handling: hur skalar vi upp produktionen av hållbart flygbränsle? Vad sker med transportsektorns omställning när politiken ritar om spelplanen? Hur effektiviserar vi våra godstransporter? Hur garanterar vi rätt kompetensförsörjning, snabbar på tillståndsprocesserna, och när blir elbilarna en tillgång i energisystemet?

Det är några av utgångspunkterna när transportbranschens aktörer själva lyfter fram sina prioriterade frågor för transportsektorns klimatomställning, visar på hinder och levererar konkreta lösningar. Se alla seminarier från 2030-arenan här.

Kalender – i urval

Läs 2030-sekretariatets kommenterande artikel här.

25 augusti: Sänkt reduktionsplikt, sista datum för remissvar, med proposition i september

8 september: Remiss av ”Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg”

12–13 september: Riksdagsårets öppnande och första partiledardebatt

17–24 september: FN:s klimat – och högnivåvecka

20 september: Budgetproposition presenteras, läs 2030-sekretariatets första medskick här

6 oktober: Deadline Remissvar på förändringar av EU:s utsläppshandelssystem ETS

16 oktober: John Hasslers utredning presenteras

31 oktober: Deadline Rapporten Kortare ledtider för elnätsutbyggnad

30 november: Deadline: En nationell bioekonomistrategi

30 november – 12 december: COP28

December: Regeringens klimatpolitiska handlingsplan, regleringsbrev, ägardirektiv

Det viktigaste med Almedalen är inte vad som sker under dagarna i Visby, utan vad vi tar med oss därifrån in i det fortsatta arbetet. Här är 2030-sekretariatets spaningar, tips och passningar framåt inför starten i höst.

Efter det fruktansvärda dådet i Almedalen 2022 var många skeptiska till mötesplatsens fortsättning, samtidigt som pandemin lärt oss hur mycket som kan skötas digitalt. Men Almedalen 2023 visar på värdet av dialog och fysiska möten, vilket också var en stark signal från regeringens Nationella klimatmöte två veckor tidigare – människor vill vara delaktiga i omställningen och vi behöver hålla kanalerna öppna för input och utbyte.

På samma not har näringslivet aldrig tidigare varit så enat och tydliga i att begära styrmedel från politiken så att klimatmålen nås – och i att de inte stryks, med det närtida 2030-målet i spetsen. Grönt stål, elfordon, klimatneutral kalk och cement och mycket annat visar att klimatledarskap stärker svensk konkurrenskraft, ökar exportmiljarderna och skapar fler gröna jobb – och att allt detta hotas av dagens otydlighet kring hur målen ska nås, eller om det ens är prioriterat.

Under den första Almedalsveckan efter fjolårets intensiva och polariserande valrörelse var det tydligt att de allra flesta efterlyser samförstånd och breda politiska överenskommelser. Det gäller både förverkligandet av befintliga, med sjupartiöverenskommelsen om klimatmålen i spetsen, och att bana vägen för nya – inte minst en bred energiöverenskommelse som ger tryggheten att våga investera i omställningen.

När vi nu ser att det fullskaliga och avskyvärda kriget i vårt närområde kan bli långvarigt, inser vi också att minskad sårbarhet och ökade möjligheter till självförsörjning är centrala. Årets Almedalen var det första då det verkligen kopplades samman med hur klimatmålen och transportsektorns omställning uppnås, vilket kommer att byggas vidare på under året.

Kort före Almedalen kunde Sverige klubba igenom stora delar av EU:s Fit for 55-paketet, med kraftigt skärpta klimatkrav och påskyndad omställning av fordons- och drivmedelssektorn. Diskussionen om hur det bäst implementeras i Sverige började i Almedalen, med den viktiga signalen att de svenska klimatmålen hjälper oss att uppfylla EU:s klimatmål, och att därigenom undvika dyra böter eller behovet av att köpa dyra utsläppsrätter.

EU:s förtydligade inriktning gör det också lättare att nu vara föregångare – och minskar risken att vara ensam långt ut på ett stickspår dit ingen annan beger sig. Samtidigt höjs ett varningens finger för kommande EU-parlamentsval i juni 2024. Ett par veckor före nästa års Almedalen utser väljarna ett nytt EU-parlament som av allt att döma blir långt mindre klimatdrivande än det nuvarande, och som i sin tur utser en kommission som tyvärr kan komma att utmana och nedmontera mycket av det vi nu gläds åt från EU:s håll. På så sätt utgör EU både ett riktmärke och en varningsflagg, och det blir centralt för Sverige med både hängslen och livrem; svenska klimatmål och handlingsplaner utöver EU:s gemensamma.

In i sommaren tar vi med oss en känsla av momentum – en drivkraft framåt. Enade och motiverade står de aktörer som ska minska sina utsläpp inför hösten som kommer. Transportbranschen levererar redan nu konkreta lösningar och förtydligar sina behov, och vår regering gör klokt i att möta den kunskap som finns och leverera rätt förutsättningar för att branschen ska kunna ställa om.

Seminarier

Se alla seminarier från 2030-arenan här

Mer information

Nyheter, viktiga underlag, remissvar och analyser – läs mer här:

Nyheter från 2030-sekretariatet
Analysbrevet – den senaste analysen och viktigaste omvärldsbevakningen varje månad
Remisser och remissvar för 2030-målet
Beteendepraktikan – 55 fördiga förslag för måluppfyllelse till regeringen
Indikatorer – samlad statistik för hur vi ligger till mot 2030-målet
2030-pusslet – vad krävs för att nå målet ur ett helhetsperspektiv
Partners till 2030-sekretariatet

Kontakt

Har du frågor om innehållet eller vi komma i kontakt med oss för en intervju? Vänligen kontakta

Agnes Bondelid
Strategisk kommunikatör och presskontakt
agnes.bondelid@2030sekretariatet.se
0707 34 38 78

Vi vill bidra till att det klimatpolitiska ramverket och de nationella klimatmålen uppnås. Vi delar regeringens inriktning att klimatpolitiken ska vara samhällsekonomiskt effektiv, bidra till förbättrad tillväxt och konkurrenskraft. Måluppfyllelsen kan bidra till att andra relaterade samhällsmål uppnås.

Vi gläds åt att näringslivet bl.a. på DN Debatt så starkt betonar 2030-målets betydelse och att statsministern avfärdar att de närtida klimatmålen kan strykas. Det är i linje med Fossilfritt Sveriges opinionsundersökning; 63 % tycker det är viktigt att Sverige når 2030-målet, bara 23 % tycker inte det. Målet är särskilt logiskt utifrån EU:s nya klimatkrav på medlemsstaterna, som enligt ESO innebär att användningen av fossila bränslen måste halveras från idag till 2030, med åtgärdsförslag i linje med 2030:s.

I det fortsatta arbetet betonar vi beteendeskiftet, som kan ske snabbt, med starkt positiva sidoeffekter och hög kostnadseffektivitet. Beteendepraktikan har 55 färdiga förslag för att uppnå ett beteendeskifte som minskar klimatpåverkan från transporterna, redan utredda och remissbehandlade eller beprövade i andra länder. Hit hör bl.a. en utökad delningsekonomi, som vi liksom Fossilfritt Sverige ser som central, med vissa enkla justeringar som att bilpooler idag betalar fyra gånger högre moms än helikopterhyra och limousineservice. Liksom VTI föreslår vi ett cykelmål, och liksom IVL ökad frihet för kommunerna att ta ut p-avgifter. Vi vill se ökad målstyrning och mer åtgärder inom Steg 1 och 2 från Trafikverket, ett färdmedelsneutralt resestödsystem.

På drivmedelssidan ser vi ett starkt värde av besked om reduktionspliktens fortsättning efter år 2026, och föreslår att Sverige inspireras av den nya finska regeringen, som förbinder sig till klimatmålen och stegvis höjer reduktionsplikten till 22,5 % år 2027, lägre än tidigare plan. Skattebefrielsen för biogas bör återinföras, vilket EU-kommissionen nu tillåter.

På fordonssidan är en betydligt lägre och smalare stimulans än tidigare bonus rimlig, utifrån faktisk klimatpåverkan, med pristak och med särskild stimulans för lätta lastbilar. Annan utformning, t.ex. som avdrag är möjlig. För att elbilarna ska stanna i Sverige, är en begränsad begagnatpremie rimlig, finansierad av en förlängd malus. För att befintliga bilars utsläpp ska minskas föreslår vi ekonomiska incitament för konvertering. Vi vill påskynda flygplatsers omställning till eldrift och bioflyg, och vill stimulera en bred omställning av sjöfarten.

Vi delar regeringens bedömning att det behövs ytterligare underlag för en framgångsrik klimatpolitisk färdplan, och är kritiska till det otillräckliga underlaget från Tillväxtanalys,  Trafikanalys förslag som saknade kostnads- och utsläppsberäkningar samt förslagen från Länsstyrelsen i Uppsala som var futtiga och formaliainriktade. Dessa underlag tog inte heller höjd för EU:s kompletterande utsläppshandel, det nya förnybarhetsdirektivet, kommande regler om tillgång på laddinfrastruktur och kommande fordonskrav. EU:s ökade tydlighet är en stark grund för det svenska klimatarbetet; det finns nu en tydlig färdriktning vilket underlättar för Sverige att se var det finns affärsmöjligheter av att gå före. Samtidigt är det viktigt att inte ha någon övertro på EU-reglementen, utifrån att det kommande EU-parlamentsvalet och nästa EU-kommission kan vara klimatmässigt väsentligt svagare än dagens; de svenska klimatmålen och i synnerhet 2030-målet ger näringslivet, offentlig sektor och medborgarna den trygghet som behövs för att säkerställa omställningen.

2030-sekretariatets samlade förslag är omfattande och vi står till envar tid till förfogande för att fördjupa de delar som är relevanta i den fortsatta processen.

2030-sekretariatet
Visby den 30 juni 2023

För ytterligare information:
Mattias Goldmann
Mattias.goldmann@2030sekretariatet.se
070-309 00 45