mattias goldmann – 2030-sekretariatet https://www.2030sekretariatet.se Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030. Thu, 21 Sep 2023 08:31:04 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.5.5 https://www.2030sekretariatet.se/wp-content/uploads/2019/11/cropped-logo-1-32x32.png mattias goldmann – 2030-sekretariatet https://www.2030sekretariatet.se 32 32 Bensinindränkt budget med positiva förslag i marginalen https://www.2030sekretariatet.se/bensinindrankt-budget-med-positiva-forslag-i-marginalen/ Wed, 20 Sep 2023 08:25:08 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=5632

Billigare fossila drivmedel och sänkt reduktionsplikt innebär kraftigt ökad svensk klimatpåverkan och att 2030-målet enligt regeringens egen prognos först nås en bit in på 2030-talet. Det duger inte, slår 2030-sekretariatet fast, men berömmer regeringen för att kloka klimatsatsningar förlängs och några riktade satsningar införs.

Se också 2030-sekretariatets fördjupande analys här.

– Samtidigt som klimattoppmötet i New York och med skrämmande temperaturrekord runt om i världen, vill regeringen kraftigt öka Sveriges klimatpåverkan. Den bensinindränkta budgeten är fel väg framåt för oss som land, för vårt allt grönare näringsliv och för ekonomiskt utsatta hushåll som gagnas bättre av riktade styrmedel. Det säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, i en första kommentar till budgetpropositionen.

2030-sekretariatet betonar dock att flera av regeringens satsningar är positiva:

– Att Klimatklivet och Industriklivet förstärks är en välkommen tillnyktring jämfört med moderaternas tidigare kritik mot dessa etablerade, omtyckta och kostnadseffektiva styrmedel. Satsningen på laddinfrastruktur är självklar och det är rätt tänkt av regeringen att med premier driva på omställningen av lastbilarna där fossil diesel fortsatt är normen, och rätt utformad kan skrotningspremien bidra till 2030-målet. Eftersom inte många byter direkt från skrotbil till ny elbil bör stödet också gälla den som köper begagnat, skaffar gasbil eller går med i en bilpool.

2030-sekretariatet konstaterar också att regeringen inte – såsom det ibland påståtts – aviserar att 2030-målet eller något annat klimatmål stryks eller tonas ner; regeringsförklaringen slår tvärtom fast att målen ska nås.

– Det klimatmässigt bästa med denna budget är att de stora utsläppsökningarna åtminstone kan hållas korta. Den drastiskt sänkta reduktionsplikten, som regeringen preciserar i en särskild proposition den 12 oktober, gäller bara till och med år 2026 och regeringen betonar att sänkningen av skatten på fossila drivmedel ska hjälpa hushållen just nu när det ekonomiska läget är tufft. Därmed är 2030-målet fortsatt möjligt att nå; vi står inför ett par förlorade år för klimatet men kan få en återställare 2027, säger Mattias Goldmann och fortsätter:

– Skulle 2030-målet nås först något år senare, vilket också forskaren Per Kågeson kommer fram till, så minns vi från fotbolls-VM att en seger på övertid också är en seger. Att ge upp i förväg vore däremot ett tungt och onödigt bakslag och en allvarlig knäck för näringslivets förtroende för politiska överenskommelser.

2030-sekretariatet har bl.a. med Beteendepraktikan och ”Gör inte om, gör rätt” lagt fram utförliga förslag till hur politiken kan utformas för att  2030-målet ska nås med kostnadseffektiva åtgärder, och följer och analyserar utvecklingen med över 40 indikatorer som ständigt uppdateras.

Fördjupad analys av budgeten ur 2030-perspektiv:

20 september analyserade 2030-sekretariatet budgeten ur 2030-perspektiv. Sändningen går att se i efterhand. Mer information och registrering här.

Läs mer:

Reaktionerna på budgeten – ”Sverige får betala straffavgifter” Aktuell hållbarhet 20 sep 2023

”Budgetpropositionens A-Ö för klimat och transporter” Mattias Goldmann i Miljö & Utveckling 20 sep 2023

”Budgeten innehåller utmärkta åtgärder, men det räcker inte för att väga upp utsläppsökningar och nå klimatmålen, inte heller för att stimulera ett beteendeskifte”. Mattias Goldmann till Dagens Nyheter 20 sep 2023

”En klimatförnekares drömbudget” Länstidningen Östersund 21 sep 2023

”Bilbranschens skattesågning: 5,6 miljarder i sjön” Dagens industri 21 sep 2023

”Bensin-osande budget” Motorbranschen 20 sep 2023

För ytterligare information om innehållet, kontakta

Mattias Goldmann
+66 81 139 40 48
mattias.goldmann@2030sekretariatet.se

AGNES BONDELID
2030-sekretariatet

]]>
2030-analys av regeringens budgetproposition https://www.2030sekretariatet.se/2030-analys-av-regeringens-budgetproposition/ Tue, 19 Sep 2023 12:08:23 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=5609

Onsdag 20 september presenterar regeringen sin budgetproposition för 2024. Hur påverkar budgeten Sveriges möjlighet att nå klimatmålet för transportsektorn till 2030? Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet, analyserar budgeten ur ett 2030-perspektiv.

Se analysen i efterhand här! (Sändes onsdag 20 september)
Läs 2030-sekretariatets pressmeddelande om regeringen budget här

I ett första uttalande om regeringens klimatbudget presenterade klimatminister Romina Pourmokhtari välkomna satsningar på bl.a. Klimatklivet, elektrifierade fordon och utbyggnaden av laddinfrastruktur. Budgetposterna är välbehövda, men otillräckliga för att nå de krav på utsläppsminskningar som både Sverige och EU ställer genom klimatlagar och klimatmål till 2030.

Näringslivet efterfrågar långsiktiga styrmedel, bl.a. med satsningar på inhemsk produktion av biodrivmedel, snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och prioriteringar som främjar ett beteendeskifte. Klimatministern hänvisar till kommande budgetproposition för detaljer kring regeringens klimatsatsningar, och den klimatpolitiska handlingsplanen för en helhetssyn av både konkreta åtgärder och beräkningar av totala utsläpp av regeringens samlade politik.

I anslutning till regeringens budgetlansering analyserar 2030-sekretariatets Mattias Goldmann regeringens proposition, effekterna på transportsektorns klimatpåverkan och möjligheterna att nå 2030-målet.

Registering och frågor

Anmäl dig till webbinariet här! Det finns möjlighet att skicka in dina frågor på förhand i samma formulär.

Vänligen uppmärksamma att inget bekräftelsemail utgår. Vi skickar en påminnelse med länk till sändningen innan webbinariets start.

AGNES BONDELID
2030-sekretariatet

]]>
Regeringens förslag under hösten – punkt för punkt med analys https://www.2030sekretariatet.se/regeringens-forslag-under-hosten-punkt-for-punkt-med-analys/ Mon, 18 Sep 2023 07:49:57 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=5623

Nu har regeringen presenterat sin propositionsförteckning för hösten, alltså vilka förslag de avser lägga fram för riksdagen från nu till mitten av januari 2024. Också skrivelser ingår. Här har vi sammanställt de som är centrala för transportsektorns omställning i datumordning, med en analys i fem punkter. Benämning och datum följer vad regeringen anger.

3 oktober: Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg.

Regeringen kommer föreslå ändringar i miljöbalken och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) som syftar till att utvidga förutsättningarna för att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer. Bestämmelsen i miljöbalken som anger att regeringen endast får tillåta en ny kärnkraftsreaktor om den ersätter en permanent avstängd reaktor och uppförs på en plats där någon av de befintliga reaktorerna är lokaliserad tas bort. En följdändring föreslås också i en bestämmelse i kärntekniklagen som innehåller en hänvisning till förbuden i miljöbalken. Övriga förutsättningar för anläggningar för kärnteknisk verksamhet och tillåtlighetsprövning av kärnkraftsreaktorer påverkas inte av förslaget. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.

3 oktober: Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementets enda klimatrelaterade proposition i höst. Trafikverket ska få direkttilldela avtal vars årliga genomsnittsvärde uppskattas understiga 7.5 miljoner euro. Remissinstanserna tillstyrker.

12 oktober: Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.

Regeringen kommer troligen att lägga fram samma förslag som i promemorian, att reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till 6% åren 2024–2026, alltså utan att ta hänsyn till den massiva kritik som samstämmiga remissinstanser framfört. Eventuellt skjuts införandet något, utifrån att drivmedelsbranschen slagit fast att så stora förändringar inte ansvarsfullt kan genomföras så snabbt.

19 oktober: Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel.

Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel sänks med 5,64 miljarder kronor 2024 och att skattenedsättningen för jordbruksdiesel förlängs för 840 miljoner kronor. För bensin blir totala skatten 75 öre lägre inklusive moms jämfört med 2023 års nivå, medan skatten på diesel sänks till EU:s minimiskattenivå, med 43 öre per liter inklusive moms jämfört med nuvarande regelverk, men något högre än 2023 års nivå. År 2025 sänks skatten på bensin med ytterligare 75 öre enligt förslaget.

November: Skrivelse: Klimatpolitisk handlingsplan.

Första året under varje mandatperiod ska regeringen enligt det klimatpolitiska ramverket lägga fram en Klimatpolitisk handlingsplan, men formen anges inte. Förra mandatperioden skedde det med en proposition som riksdagen antog, vilket också klimat- och miljöministern tidigare angett. En skrivelse innehåller inga lagförslag, vilket bl.a. innebär att klimatmålen i nuläget inte kommer att ändras – även om sådana förslag kan komma som proposition längre fram.

November: Skrivelse: Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten.

Riksdagen tog emot Riksrevisionens granskningsrapport redan i slutet av maj, eftersom regeringen nu lagt in detta i sin agenda, kan vi räkna med någon form av inriktning för framtiden: är detta ett instrument som regeringen avser arbeta med framgent och hur ser processen för att utforma reduktionsplikten efter år 2026 ut?

November: Tillgång till information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar.

Förslagen syftar till ett tydligare genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar. Förra regeringen föreslog att detta skulle träda i kraft den 1 april 2022.

December:  Energipolitisk inriktningsproposition.

Bakgrunden till att den nationella energi- och klimatplanen uppdateras är att varje medlemsstat har som krav på sig att lämna in en ny aktualiserad energi- och klimatplan senast 30 juni 2024. Här förväntas målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 skrivas in, som riksdagen antog i juni, liksom den beslutade tillförlitlighetsnormen och mål om förkortad och förenklad milljötillståndsprövning, samt en tänkt process för det fortsatta arbetet. Varför man inte försöker nå en ny bred energiöverenskommelse har ifrågasatts, men inget tyder på att regeringen tänker sig en förankring bortom sommarens rundabordssamtal med energibranschen.

December: Nationell strategi för klimatanpassning.

Skrivelse. Tidigare regering lade 2018 fram den nationella strategin för klimatanpassning som proposition för riksdagens behandling och beslut, med bl.a. förändringar av Plan- och Bygglagen, men nu blir det bara en skrivelse. Utgångspunkten är Riksrevisionens rapport om statliga insatser för klimatanpassning av bebyggd miljö.

Januari: Riksrevisionens rapport om statens roll i utvecklingen av elsystemet.

Granskningen ska presenteras 19 september, med fokus på åtgärder regeringen, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet förberett och genomfört, särskilt avseende begränsningarna i överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och de stora skillnaderna i elpris, effektbrist vintertid och energikris i spåren av Rysslands krig mot Ukraina.

Slutsatser:

  1. Få skarpa förslag. Tidigare har såväl klimathandlingsplanen som klimatanpassningsstrategin lagts fram som proposition, vilket betyder att riksdagen bereder, debatterar och röstar om förslagen. När dessa nu bara blir skrivelser, betyder det dels en mycket mer begränsad roll för våra folkvalda, dels att förslagen är mer allmänt hållna – om regeringen till exempel vill riva upp eller ändra befintliga klimatmål måste det ske genom att en proposition läggs fram.
  2. Inga breda överenskommelser. I energifrågorna har det tidigare funnits en bred fempartiöverenskommelse, och näringslivet betonar att denna typ av långsiktighet krävs för att t.ex. investera i ny kärnkraft. Men det tycks inte vara på gång. Klimathandlingsplanen bygger på sjupartiöverenskommelsen om det klimatpolitiska ramverket, men vi ser inga tecken på att denna breda enighet underhålls. Inte heller syns några tecken på att överenskommelsen mellan samtliga åtta partier i Miljömålsberedningen om kompletterande klimatmål för export och konsumtion konkretiseras. Att Hasslers utredning om hur klimatmålen bäst samordnas med EU:s saknas i förteckningen tyder också på att regeringen inte är särskilt engagerad i att nå bred samsyn i klimatarbetet.
  3. Begränsad lyhördhet för näringslivet. Den mycket breda kritiken mot förslaget på snabbt och radikalt sänkt reduktionsplikt tycks inte sätta avtryck hos regeringen, som på sin höjd kan tänkas skjuta något på införandet. Inte heller tycks den energipolitiska inriktningen fokusera på det näringslivet efterfrågar – snabbt ökad tillgång på el och effekt. Däremot tycks regeringen ta till sig att näringslivet inte önskar att klimatmålen urholkas eller stryks.
  4. Budgeten styr. Budgetpropositionen som regeringen lägger fram den 20 september och som behandlas av riksdagen under hösten, är det viktigaste styrdokumentet och mycket av klimatrelevans finns här. Det gäller t.ex. utökat Klimatklivet, utökade medel till laddinfrastruktur, ny premie för el- och gasdrivna lätta lastbilar, utvidgat stöd för tunga miljöfordon, skrotningspremie för äldre fordon vid inköp av elbil. Sänkt skatt på fossila drivmedel finns både i budgetproppen och som separat proposition, troligen enligt principen om att använda både hängslen och livrem.
  5. Viktig vår 2024. 15 januari kommer Trafikverkets förslag till inriktning för den nationella planen för infrastruktur 2026–2037, som blir en viktig process för våren. I vår kan också klimathandlingsplanen leda till följdpropositioner. Delar av EU:s gröna giv och Fit for 55 som ska genomföras nationellt bör också leda till propositioner under våren. Regeringens nya uppdrag till de statliga myndigheterna och bolagen, preciserade i regleringsbrev och ägardirektiv strax före årsskiftet, får genomslag våren 2024.

Registering

Anmäl dig till webbinariet här!

Vänligen uppmärksamma att inget bekräftelsemail utgår. Vi skickar en påminnelse med länk till sändningen innan webbinariets start.

AGNES BONDELID
2030-sekretariatet

]]>
Höstens klimatpolitiska prioriteringar https://www.2030sekretariatet.se/hostens-klimatpolitiska-prioriteringar/ Tue, 22 Aug 2023 06:51:19 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=5574

Varmt välkommen tillbaka till en intensiv och viktig höst för klimatfrågorna både i Sverige och globalt. Regeringen ska leverera besked för mandatperiodens klimatpolitiska riktning och hösten kantas av viktiga möten, deadlines och händelser som är centrala att känna till. Här är några av hösten viktigaste frågor och händelser:

Politisk analys

Vi på 2030-sekretariatet ger vår politiska nulägesanalys med några av höstens viktigaste frågor för transportsektorns fortsatta klimatomställning. Läs analysen här!

Näringslivets prioriteringar

Transportsektorns aktörer vill se en effektiv, snabb omställning med långsiktiga spelregler. Näringslivet står enat bakom 2030-målet, som också har brett folkligt stöd.

Professor John Hassler som har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera den svenska klimatpolitiken i perspektiv av EU:s Fit for 55 framhåller att den europeiska klimatpolitiken ställer tuffa krav på Sveriges utsläppsminskningar, och lyfter fram näringslivet och transportsektorn som centrala för Sveriges klimatpolitik.

Men från ord till handling: hur skalar vi upp produktionen av hållbart flygbränsle? Vad sker med transportsektorns omställning när politiken ritar om spelplanen? Hur effektiviserar vi våra godstransporter? Hur garanterar vi rätt kompetensförsörjning, snabbar på tillståndsprocesserna, och när blir elbilarna en tillgång i energisystemet?

Det är några av utgångspunkterna när transportbranschens aktörer själva lyfter fram sina prioriterade frågor för transportsektorns klimatomställning, visar på hinder och levererar konkreta lösningar. Se alla seminarier från 2030-arenan här.

Kalender – i urval

Läs 2030-sekretariatets kommenterande artikel här.

25 augusti: Sänkt reduktionsplikt, sista datum för remissvar, med proposition i september

8 september: Remiss av ”Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg”

12–13 september: Riksdagsårets öppnande och första partiledardebatt

17–24 september: FN:s klimat – och högnivåvecka

20 september: Budgetproposition presenteras, läs 2030-sekretariatets första medskick här

6 oktober: Deadline Remissvar på förändringar av EU:s utsläppshandelssystem ETS

16 oktober: John Hasslers utredning presenteras

31 oktober: Deadline Rapporten Kortare ledtider för elnätsutbyggnad

30 november: Deadline: En nationell bioekonomistrategi

30 november – 12 december: COP28

December: Regeringens klimatpolitiska handlingsplan, regleringsbrev, ägardirektiv

AGNES BONDELID
2030-sekretariatet

]]>
2030-arenan i Almedalen – Program https://www.2030sekretariatet.se/almedalen-program-2023/ Wed, 03 May 2023 20:29:25 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=5067

Välkommen till 2030-arnenan i almedalen. Här listar vi Programmet och länkar till alla seminarier som går att se i efterhand. 

Vad står i fokus när transportbranschens aktörer själva sätter agendan? På 2030-arenan möts politiken, näringslivet, civilsamhället och forskningen för att diskutera prioriterade frågor för transportsektorns klimatomställning. Här gör vi plats för de som ser lösningarna, bidrar till omställningen och vill samarbeta över branschgränser för målet 2030. Tillsammans ger vi konkreta inspel till den klimatpolitiska handlingsplanen.

Alla seminarier går att se i efterhand. Varmt välkommen!

Torsdag 29 juni

Förnybart flygbränsle för en hållbar flygindustri – vad krävs?

Arrangör: Neste & Norwegian
Se seminariet här!

Förnybart flygbränsle är en lösning som finns tillgänglig här och nu, vilket gör den till en viktig pusselbit i flygets omställning. Men för att utbyggnad av produktionskapaciteten både i Sverige och globalt ska vara framgångsrik krävs det att politiken, näringslivet och bränsleindustrin tar ett samlat grepp för att skapa långsiktiga, förutsägbara spelregler där hållbart flygbränsle bejakas på både produktion- och användarsidan.

Medverkande:

Magdalena Streijffert, Senior Manager Public Affairs, Neste
Helena Gellerman (L), klimatpolitisk talesperson, riksdagsledamot, Trafikutskottet
Gunilla Svantorp (S), riksdagsledamot, Trafikutskottet
Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot, Trafikutskottet
Charlotte Holmbergh, kommunikationsdirektör, Norwegian
Fredrik Kämpfe, Branschchef, Transportföretagen flyg

Hur producerar vi framtidens hållbara flygbränsle i Sverige?

Arrangör: St1
Se seminariet här!

2045 ska Sverige nå netto noll. För att göra oss oberoende av fossila bränslen, både av klimat och säkerhetsskäl, bör vi få igång inhemsk produktion av hållbara flygbränslen. Möjligheterna finns, vilka är då hindren och hur undanröjer vi dem?

Tillsammans med Vattenfall, SCA och andra nytänkare arbetar vi för att få igång en inhemsk produktion av fossilfritt flygbränsle, vilket skulle minska CO₂- utsläppen rejält samtidigt som vi säkrar en infrastruktur som bokstavligen ger Sverige luft under vingarna. På det här seminariet vill vi tillsammans med våra samarbetspartners och politiker diskutera hur vi kan nå klimatmålen.

Christian Janssen, Director External Ventures, St1
Isak From, riksdagsledamot (S)
Helena Gellerman, riksdagsledamot (L)
Camilla Brodin, riksdagsledamot (KD)
Johan Dahlberg, Senior Project Manager, SCA
Andreas Regnell, Chef strategisk utveckling, Vattenfall
Moderator: Per-Arne Karlsson, Senior Advisor, St1

Infrastrukturplanering i ett transporteffektivt samhälle

Arrangör: Trivector Traffic
Se seminariet här!

För en hållbar klimatomställning av transportsektorn behöver samhället bli mer transporteffektivt med mindre bil- och lastbilstrafik. Vad betyder det för planeringen av transportinfrastrukturen – vilka investeringsbeslut behöver omprövas, och vad ska vi göra i stället?

Dagens planering av transportinfrastrukturen utgår från mål om samhällsekonomisk effektivitet och prognoser om ökad bil- och lastbilstrafik. Många större vägåtgärder i de svenska infrastrukturplanerna innebär nya mötesseparerade vägar med ökad hastighet och kortare restider för bil, projekt som ofta initierats långt innan klimatkrisen blev akut. Vad händer om vi i planeringen i stället utgår från ett transporteffektivt samhälle och mål om minskad trafik? Vilka brister finns då i transportsystemet? Vilka planerade åtgärder är inte längre prioriterade, och hur kan vi hitta nya vägar förbi gamla låsningar? På seminariet tittar vi på några internationella exempel där en sådan omprövning av tidigare beslutade projekt redan gjorts, och belyser vad ett sådant perspektiv skulle kunna innebära för nationell och regional infrastrukturplanering i Sverige. Resultaten och rekommendationerna diskuteras med en panel med företrädare för myndighet, region och kommun.

Medverkande:

Håkan Johansson, Trivector Traffic
Caroline Ljungberg Toulson, Trivector Traffic
Sven Hunhammar, Trafikverket
Aako Raoofi, Västra Götalandsregionen
Magnus Fredricson, Skaraborgs kommunalförbund

Partiledartal – Socialdemokraterna

Kl. 11.00–11.45

2030-arenan sänder partitalet live från trädgården.

Hur skapar vi affärsavtal med fokus på samarbete för att nå kollektivtrafikens branschmål till 2030?

Arrangör: Tågföretagen
Se seminariet här!

En stor del av kollektivtrafiken drivs genom offentligt upphandlade kontrakt. Branschens mål är beroende av fungerande relation mellan beställare och trafikutövare, därmed är det dags att gå från traditionella avtalsmodeller och riskfördelning till en framtidsmodell baserad på samarbete för gemensamma mål – Vested Agreements.

Medverkande:

Pierre Sandberg, Tågföretagen
Johan Wadman, Svensk Kollektivtrafik
Anna Höjer, Transdev Sverige
Henrik Dahlin, MTR
Håkan Skog, VR Sverige
Eva Nordh, chef företagsförsäljning, samarbeten och anbud, SJ
Roger Vahnberg, vice vd, Västtrafik
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Hur ökar vi transporteffektiviteten genom samverkan mellan järnväg, väg och sjöfart?

Arrangör: Tågföretagen, Sveriges åkeriföretag, Svensk sjöfart
Se seminariet här!

Transportberoendet i samhället är stort och väntas fortsätta öka. I dag står inrikes transporter för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Transportsektorn har ålagts ett tufft beting att ställa om till följd av globala, europeiska och nationella krav om minskade växthusgasutsläpp. För att nå de svenska nationella klimatmålen måste utsläppen minska med närmare 10 procent per år fram till 2030. Fram till 2040 är dessutom Trafikverkets prognoser att transportvolymerna kommer att öka med 50 procent.

Därmed blir optimeringen av samverkan mellan väg, järnväg och sjöfart ett viktigt bidrag i omställningen. Att sträva efter transporteffektivitet är naturligt inom åkerinäringen, godsjärnvägen och sjöfarten och handlar i grunden om den mest effektiva vägen från punkt A till punkt B. Men för att uppnå ökad transporteffektivitet krävs dock ett antal åtgärder på både kort, medel och lång sikt vilket diskuteras under detta seminarium.

Medverkande:

Gustaf Engstrand, Tågföretagen
Ulric Långberg, Sveriges Åkeriföretag
Anders Hermansson, Svensk Sjöfart
Matilda Jarbin, Scanlog
Erica Kronhöffer, Green Cargo
Henrik Ekelund, Svensk Handel
Kristoffer Tamsons, JBS/Mälardalsrådet
Sven Hunhammar, Måldirektör TRV
Ulrika Heie (C)
Gunilla Svantorp (S)
Daniel Helldén (MP)
Johanna Rantsi (M)
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Vad händer med transportsektorns omställning när politiken ritar om spelplanen?​

Arrangör: Circle K Sverige
Se seminariet här!

Med reduktionsplikten sattes en långsiktig spelplan för näringslivet, som nu rivs upp av regeringen. Regeringens agerande skapar osäkerhet om hur klimatmålen 2030 ska kunna uppnås, och lämnar branschen med fler frågetecken än lösningar. En färsk rapport styrker detta, och pekar på en ökande osäkerhet inom transportsektorn om vilka drivmedelsslag som är rätt – och säkert – att satsa på framåt. Hur förväntas transportsektorn kunna navigera med en oklar politisk styrning som förvirrar snarare än förtydligar?

Medverkande:

Johan Söderberg, Director Fuel & E-mobility, Circle K
Rickard Gegö, vd, Sveriges Åkerier
Daniel Helldén (MP), riksdagsledamot & tidigare Trafikborgarråd i Stockholm
Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson
Naznoush Habashian, hållbarhetschef, PostNord Sverige
Moderator: Mattias Goldmann, moderator, 2030-sekretariatet

Hur avgörande är rätt kompetens för att lyckas med omställningen till mer hållbara transporter?

Arrangör: Business Region Göteborg
Se seminariet här!

 Från många olika håll uttrycks en oro för att brist på relevant kompetens är och kommer bli ett hinder i omställningen till hållbara transporter.  Stämmer det verkligen? Vilka är i så fall de nya kompetensbehoven och vems ansvar är det att se till att rätt kompetens finns tillgänglig?

Medverkande:

Anna-Lena Johansson, Business Region Göteborg
Ulrika Lindstrand, Förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Caroline Söder, vd, Trygghetsfonden TSL
Marie Egerstad, Ordförande, ViS (Vuxenutbildning i samverkan)
Mats Andersson, Expert kompetensförsörjning, Teknikföretagen
Marie Claesson, utredningsledare kompetensförsörjning för elektrifiering, Energimyndigheten

Mikromobilitet för makroeffekt – en resurs i utvecklingen av hållbara städer?

Arrangör: Business Region Göteborg, 2030-sekretariatet
Se seminariet här!

Världen kan nå Parisavtalets mål, Sverige kan klara klimatmålen för 2030 och ledande kommuner kan visa vägen – allt med Mikromobilitet för Makroeffekt. Men elsparkcyklar förknippas med kaos på gator och torg och cykelleveranser med dåliga arbetsvillkor – hur blir cykel, mikromobilitet och mikrologistik snabbt både miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart? Hur mycket kan det bidra till ledande kommuners, Sveriges och världens klimat- och hållbarhetsmål – och till vårt eget välbefinnande?

Medverkande:

Anastazia Kronberg, Verksamhetsledare Gothenburg Climate Partnership – Kluster och Innovation, Business Region Göteborg
Jenny Albinsson, Expert Miljö & Klimat, Företagarna
Marie Agelii, Marknadschef, Bravida Sverige AB
Evelina Fahlesson, Styrelseordförande, Klimatkommunerna
Tina Lindh, Affärs- och Konceptutveckling, Castellum AB
Simon Wisbrant, Chief Commercial Officer, Velove
Moderator: Maria Stenström, vd, 2030-sekretariatet

2030-sekretariatets Almedalsmingel

Arrangör: 2030-sekretariatet
Ca. kl. 17.30–18.45

På 2030-sekretariatets Almedalsmingel finns chansen att släppa garden bland Sveriges främsta transportaktörer inom bränsle- beteende och fordonsomställningen. Tillsammans lägger vi det stora pusslet som driver transportomställningen i rätt riktning, med ett gemensamt mål: vi ska nå 2030-målet. För de som vill sänder vi även partiledartalet live med start kl. 19.00.

Partiledartal – Centerpartiet

Kl. 19.00–19.45

2030-arenan sänder partitalet live från trädgården.

Fredag 30 juni

Elektrifierat transportsystem – en organisatorisk utmaning?

Arrangör: Business Region Göteborg
Se seminariet här!

Elektrifierade transporter finns sedan länge och viljan att skala upp finns – ändå går det inte tillräckligt snabbt. Varför? Med el som drivmedel måste fler aktörer och nya branscher aktiveras. Hur ser värdekedjorna ut och affären för de nya aktörerna? Vad är det som hindrar en snabb uppskalning?

Medverkande:

Anne Piegsa, Business Region Göteborg
Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet
Pia Berglund, Einride
Kaj Winther, Fastighetsägarna
Trixie Milton, Refil Laddpark
Henrik Bergström, Ellevio
Moderator: Maria Strömberg, Business Region Göteborg

När blir elbilarna en tillgång i energisystemet?

Arrangör: Power Circle, Volvo Cars
Se seminariet här!

Fordonsflottan elektrifieras i snabb takt – blir elbilarna en utmaning för elnätet eller en tillgång som kan bidra både med flexibilitet, stödtjänster till elnätet och reservkraft till ägaren? Hur får vi dubbelriktad laddning på plats och hur utnyttjar vi bilbatteriernas möjligheter på bästa sätt?

Elbilarnas batteri kan användas till fler saker än att driva bilen. En elbil kan till exempel lagra eller flytta energi, användas som back-up lösning lokalt, ladda en annan bil och driva utrustning, samt erbjuda stödtjänster till elnätet. Samtidigt växer behovet av dessa tjänster hela tiden – flexibilitet och batterilager i elnätet har aldrig varit så hett, och fler och fler aktörer börjar se behovet av lagring lokalt för ökad resiliens och möjligheten till ö-drift och för att stötta energigemenskaper. Att integrera elbilar i nätet kräver dock innovation i många led; allt ifrån kunderbjudande, affärsmodeller och digitalisering till hårdvara och mjukvara både i bil, laddare och elnät. Potentialen är stor för elbilarna att bidra med mer än bara transporttjänster i framtiden, men när kommer det vara på plats? Var gör elbilarnas batterier störst nytta i framtiden och hur utformar vi incitament så att användarna ska vilja bidra till elsystemet?

Medverkande:

Niklas Kilberg, Public Affairs, Volvo Cars
David Mowitz, Expert E-mobilitet, Power Circle
Stefan Gabrielsson, Product Manager, CTEK
Amanda Thynell, Hållbarhetschef, Catena
Jennie Sjöstedt, Avdelningschef Kund och affär Elnät, Göteborg Energi
Anders Ådahl (C), Talesperson för forskning och högre utbildning
Johanna Lakso, vd, Power Circle
Peter Engdahl, chef enheten Hållbar Transport, Forskningsavdelningen
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Kan taxi ersätta kommunala tjänstefordon?

Arrangör: Taxiförbundet
Se seminariet här!

Kan taxi och annan skjutsverksamhet vara ett bättre alternativ än tjänstebilar, och i så fall, i vilka sammanhang? Det är frågan bakom projektet ”Tjänsteskjuts –en förstudie” som genomförs under våren 2023 i samarbete mellan Svenska Taxiförbundet, Klimatkommunerna och Karlstads kommun. Idén väcktes i Karlstad för några år sedan, där man noterat att kommunen äger eller leasar en stor flotta av tjänstefordon varav många används bara då och då. Tänk om en annan lösning, där professionella förare kör tjänstepersonerna dit de ska, faktiskt blir billigare och bättre?

Medverkande:

Ulrika K Jansson, Kommundirektör, Karlstad
Pierre Cederberg, Medlemsansvarig, Svenska Taxiförbundet
Anders Parment, styrelseledamot Biluthyrarna Sverige
Fredrik Holm, projektledare Tjänsteskjuts
Fredrik Ahlstedt (M) riksdagsledamot i Skatteutskottet
Moderator: Irene Fällström, Svenska Taxiförbundet

Partiledartal – Vänsterpartiet

Kl. 11.00–11.45

2030-arenan sänder partitalet live från trädgården.

En ny frihetsreform – bortom bilen?

Arrangör: Rådslaget, Access Sweden, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
Se seminariet här!

Elektrifieringen är nödvändig, men inte tillräcklig. Ytterligare åtgärder krävs för att lösa transporternas klimatpåverkan. Hur skapar vi ökade möjligheter till hållbar tillgänglighet? Vad behöver vi göra för att hållbara transporter ska bli valbara för fler?

Det är riktningen i de många besluten som successivt förändrar ett samhälle. Därför behöver förändringsarbete vara förankrat i en långsiktig idé om samhällets utveckling. Kan människors valfrihet sättas i centrum på ett sätt som ger ökade möjligheter till hållbara val? Elfordon är bra, men att elektrifiera räcker inte för att för att lösa transporternas klimatpåverkan. Dessutom har vi flera andra stora samhällsutmaningar som också måste hanteras, som till exempel luftkvalitet, råvarubrist, trängsel, folkhälsa, trafiksäkerhet och socialt utanförskap. Kan vi skapa ett fossilfritt samhälle till 2045, där alla har rimlig möjlighet att nå sina mål, även utan egen bil?

Medverkande:

John Hultén, föreståndare, K2
Maria Stockhaus (M), Trafikpolitisk talesperson och ledamot i Trafikutskottet
Anna Niska, Föreståndare för cykelcentrum, VTI
Anton Fendert (MP), Trafikregionråd, Region Stockholm
Christer Ljungberg, grundare, Trivector Traffic
Moderator: Maria Stenström, vd, 2030-sekretariatet

Hur ställer vi om transportsektorn för att nå 2030-målet?

Arrangör: 2030-sekretariatet
Se seminariet här!

Bilen och Bränslet – där vet vi ungefär vad som behöver göras för att nå 2030-målet. Men på beteendesidan är det mer diffust, trots att potentialen är stor och genomförandet kan gå mycket snabbare än att t.ex. införa elflyg eller lägga nya stambanor.

Därför har 2030-sekretariatet tagit fram Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag som redan utretts och remissbehandlats i Sverige eller införts i andra länder. I samband med Almedalen uppdateras praktikan och relanseras med en genomgång av de viktigaste förslagen.

Medverkande:
Samuel Williams, Verksamhetsledare, Svenska cykelstäder
Håkan Johansson, konsult & forskare, hållbara transporter, Trivector
Niklas Laninge, psykolog och grundare av Nordic Behaviour Group AB
Øystein Rønningen, Head of Business Development, InQuire
Caroline Båth, Public Affairs Manager, Liquid Wind
John Hultén, director, K2
Maria Stenström, vd, 2030-sekretariatet
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Laddning på väg – en möjlighet till lättare, billigare och mer energieffektiva elfordon

Arrangör: Elonroad
Se seminariet här!

I ett fullt elektrifierat samhälle – hur ska frågan om laddning lösas? Hur kan elvägar bidra till omställningen och hur skapar vi det ekosystem som krävs för elektrifieringens paradigmskifte? 

Genom att integrera laddningsspår i vägbanan möjliggörs kontinuerlig laddning av elfordon medan de är i rörelse, vilket eliminerar behovet av att stanna vid laddstationer för att ladda fordonet. Detta medför att storleken på elfordonets batteri kan reduceras med 50 – 70% och resulterar i mer energieffektiva, lättare fordon som är billigare att tillverka och att använda. Evolution Road är ett projekt som främjar missionsdriven innovation och syftar till att skapa grunden till ett ekosystem för elektrifieringens paradigmskifte. Genom att använda elvägar som en möjlig lösning kan vi främja hållbar transport och exportera teknologin men också metoden att bilda ekosystem till andra länder. Detta är några av frågorna som kommer att diskuteras under seminariet.

Medverkande:

Karin Ebbinghaus, vd, Elonroad
Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik och automation, LTH
Johanna Lakso, vd, Power Circle
Per Löfberg, innovationsledare, Innovation Skåne
Moderator: Anna Wilkens, Innovation Manager, Innovation Skåne

Batteribyte – bättre än snabbladdning?

Arrangör: NIO Sweden, 2030-sekretariatet
Se seminariet här!

Vad krävs för att batteribyte ska bli en relevant del av omställningen till elektromobilitet? Vilka fordon passar tekniken bäst för – och hur kan batteribyte hjälpa Sverige nå 2030-målet?

Globalt finns cirka 1 500 batteribytesstationer, men hittills har batteribytestekniken inte slagit igenom i Europa – varför? Byt batterier på fyra minuter istället för att snabbladda i fyrtio. Med snabba byten kan batterierna göras mindre, och elfordonen billigare. Därtill kan batteribytesstationer balansera elnätet; särskilt välkommet i skiftet till mer förnybar energi.

Medverkande:

Kajsa Ivansson-Sognefur, Head of Power, NIO Sverige
Mia Nordström, rådgivare klimat och elektrifiering, Vattenfall
Sven Hunhammar, måldirektör, Trafikverket
Jonas Jansson, avdelningschef, Statens Väg och Transportforskningsinstitut (VTI)
Maria Stockhaus, riksdagsledamot Moderaterna, ledamot i Trafikutskottet
Elin Söderberg, riksdagsledamot Miljöpartiet, ledamot i Näringsutskottet
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Från Göteborg till Venedig – hur gör vi det enklare att boka tågbiljetter genom Europa?

Arrangör: Miljöpartiet i Europaparlamentet
Se seminariet här!

Att boka en tågbiljett genom Europa kräver både tid och kunskap. Man behöver ofta vända sig till flera olika bokningssidor och tågoperatörer. I juli 2023 kommer EU-kommissionen att presentera sitt förslag på lagstiftning för gemensamma biljettbokningssystem i hela Europa. Den nya lagstiftningen har potentialen att skapa gemensamma och digitala biljettsystem som gör det enklare att resa i Europa både med tåg och andra transportslag. Hur ska den nya lagstiftningen utformas på bästa sätt och hur gör vi det så enkelt och smidigt som möjligt att ta tåget ut i Europa? Seminariet kommer att fokusera på hur vi ska göra det enklare att boka tågbiljetter mellan olika operatörer och mellan nationsgränser i Europa.

Medverkande:

Jakop Dalunde, Europaparlamentariker, (MP)
Caroline Åstrand, MTR
Mats Almgren, direktör kommersiell trafik, SJ
Susanna ”Railway Queen” Elfors, tåginfluencer, grundare av Tågsemestergruppen
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Fordonsmarknaden – hur ska den bli grön tillräckligt snabbt?

Arrangör: 2030-sekretariatet
Se seminariet här!

Snabbavvecklad bonus till el- och gasbilar, halverad premie till lastbilar och bussar på förnybart, kraftigt sänkt reduktionsplikt från årsskiftet, men också spännande satsningar på elflyg och fossilfria fartyg – vart är vi på väg och vad krävs för att 2030-målet ska nås?

Till år 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70% jämfört med år 2010, men hur går det? Vad händer på bilsidan, med lastbilarna, flyget, sjöfarten och drivmedlen? Dagen före halvårsskiftet analyserar vi marknaden för fordon och drivmedel under första halvåret 2023 utifrån 2030-målet. Samtalet avslutas med konkreta rekommendationer till den färdplan som regeringen ska presentera i höst för att nå klimatmålen.

Medverkande:

Mattias Bergman, vd, Mobility Sweden
Björn Aronsson, verksamhetsledare, Vätgas Sverige
Jessica Alenius, vd, Drivkraft Sverige
Ludvig Hubendick, Bid & Analytics Manager, Candela
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Transporterna och drivmedlen vid kris – hur tryggar vi säkerheten och ökar självförsörjandegraden?

Arrangör: 2030-sekretariatet, Neste, St1
Se seminariet här!

I en alltmer orolig omvärld med krig i vårt närområde, är det angeläget att öka självförsörjningsgraden inte minst på drivmedelssidan. Det fossila är per definition importerat, men också merparten av det förnybara importeras och elen handlas ständigt över gränserna. Hur säkerställer vi en ökad självförsörjandegrad, hur tryggar vi de samhällsavgörande transporterna vid kris – och hur bidrar det till att 2030-målet nås? 

Medverkande:

Jessica Ahlenius, Drivkraft Sverige
Magdalena Streijffert, Senior Manager Public Affairs, Neste
Naznoush Habashian, hållbarhetschef, PostNord Sverige
Per-Arne Karlsson, Director Public Affairs and Renewable Energy, St1.
Fredrik Kämpfe, Branschchef Flyg,Transportföretagen
Gustaf Engstrand, Tågföretagen
Maria Stenström, vd och ansvarig för beteende & mobilitetsfrågor, 2030-sekretariatet
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Partiledartal – Kristdemokraterna

Kl. 19.00–19.45

2030-arenan sänder partitalet live från trädgården.

Lördag 1 juli

Föregångsländer för fossilfrihet – vilka länder kan Sverige lära av?

Arrangör: 2030-sekretariatet
Se seminariet här!

Vilka är föregångsländerna som Sverige kan lära av och hitta inspiration och konkreta förslag för att nå transportsektorns 2030-mål? Detta är nu mer aktuellt än någonsin och därför samlar vi för första gången de bästa exemplen från fem föregångsländer, bl.a. årets fokusland Sydkorea om elektromobilitet och vätgas, Frankrike om fordonsbeskattning och Nederländerna om cykling och distansarbete.

Medverkande:

David Öberg, vd, Hyre
Håkan Johansson, vd, Gotlandsbolaget
Samuel Williams, verksamhetsledare, Svenska Cykelstäder
Mia Nordström, rådgivare klimat och elektrifiering, Vattenfall
Svante Fielding, vd, SMA Mineral
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Effektiv logistik – äntligen?

Arrangör: InQuire
Se seminariet här!

Under flera årtionden har godstransporterna inte blivit effektivare ur klimatsynpunkt. Trafikanalys och indikatorer visar att varje förbättring har motsvarats av ökade utsläpp från andra delar av logistikkedjan. På detta seminarium är fokus på hur effektivare godslogistik äntligen kan bli verklighet, med framgångsrika exempel som kan skalas upp.

Medverkande:

Björn Paulsson, grundare, InQuire
Tony Ottebjer-Winkler, hållbarhetschef, Elgiganten Sverige
Lars Reinholdsson, vd, LBC Frakt
Catherine Löfqvist, Hållbarhetschef, Bring
Emelie Hansson, hållbarhets- och kvalitetschef, Martin & Servera AB
Maria Stenström, vd, 2030-sekretariatet
Fredrik Landegren, vd, TRB
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Att kommunicera kring hållbarhetsfrågor – hur undviker vi greenwash och greenhush?

Arrangör: 2030-sekretariatet, The Bacon Hospital
Se seminariet här!

Anklagelserna om greenwash duggar tätt och det nya EU-förslaget för att motverka grönmålning riskerar att leda till att bolag inte längre vågar kommunicera kring hållbarhetsfrågor. Damned if you do, damned if you don’t!

Läget försvåras av att reklambranschen saknar kompetens i frågan och uppträder som clownen i rummet. Och vad gäller egentligen juridiskt? I en paneldiskussion ledd av Mattias Goldmann fördjupar vi resonemangen och belyser frågeställningarna kring greenwash och greenhush ur olika vinklar. Vad ska bolagen tänka på för att nå ut?

Medverkande:

Yrsa Lindberg, Grundare Greenwashing Sverige
Mats Johansson, Öresund Advokat AB
Magnus Alfredsson, Proethos Fond
Lina Gustavsson, The Bacon Hospital
Moderator: Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Partiledartal – Liberalerna

Kl. 11.00–11.45

2030-arenan sänder partitalet live från trädgården.

Frågor från framtiden – Barnen driver klimatdebatten, ställer frågorna och levererar kritiken

Arrangör: Baseload Capital
Se seminariet här!

Framtidens klimat berör kommande generationer som dock sällan eller aldrig involveras i de beslut som tas men som är avgörande för deras framtida livsvillkor. Vilka frågor kräver barnen svar på från dagens beslutsfattare?

Med på scen för att svara på barnens frågor, ta emot kritik och förslag finns representanter från akademi, näringsliv och politik. Utifrån den nya barnboken om förnybar energi, ”Våra hemliga krafter – Tillsammans för en planet i balans” ställer barn och ungdomar tuffa frågor, ger förslag och kritiserar en panel bestående av representanter för dagens beslutsfattare. Tillsammans med barnen och ungdomarna försöker vi finna en framgångsrik väg framåt! Framtidspodden the Switch gör ett live-avsnitt från 2030-Arenan, live och utan skyddsnät!

Medverkande:

Lhea, Max, Nim & Louie – Barnpanel från Guteskolan
Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet
Jonatan Lamy, Vice ordförande, Sveriges Elevkårer
Petter Brobacke, styrelseledamot, Våra barns klimat
Elisabeth Beskow, vd, DNB bank
Rebecka le Moine, riksdagsledamot, (MP)
Peter Bennich, Senior rådgivare, Energimyndigheten

Moderator: Kristina Hagström Ilievska, Baseload Capital

Partiledartal – Sverigedemokratern

Kl. 19.00–19.45

]]>
2030s experter i Almedalen https://www.2030sekretariatet.se/2030s-experter-i-almedalen/ Wed, 01 Mar 2023 08:04:07 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=4928

Söker du expertkunskap om transportsektorns 2030-mål inför årets Almedalen? Önskar du sakkunnig, moderator, key note-anförande, paneldeltagare, rundabords-medverkande eller rentutav Djävulens advokat för ditt Almedalsevenemang? 2030-sekretariatets experter finns på plats för att navigera i näringslivets omställning och regeringens politik mot 2030-målet.

Samhällets aktörer

  • Söker du en moderator eller paneldeltagare som kan debattera transportsektorns klimatmål eller navigera i det politiska landskapet?
  • Söker du underlag inför en paneldiskussion och vill se till att det blir rätt?
  • Har du en frågeställning som behöver diskuteras med utvalda aktörer i slutet rum?

Våra experter finns på plats i Almedalen och bokas löpande upp för paneler och rundabordssamtal. Tillsammans täcker deras kompetens de tre stora områdena för 2030-målet och transportmålets omställning: Bilen, Bränslet, och Beteendet. De har lång vana av scenframträdanden, debatt, analys, moderatorsuppdrag och presentationer inför publik med olika kunskapsnivå. Se mer info nedan och kontakta gärna oss för mer information!

Media

  • Är du journalist som önskar underlag inför en utfrågning?
  • Söker du en sakkunnig som kan förklara vägen mot 2030-målet, utvärdera regeringens politik eller navigera i de stora nyckelfrågorna?

2030-sekretariatets experter Mattias Goldmann och Maria Stenström finns tillgängliga inför, under och efter årets Almedalen. Tillsammans täcker deras kompetens de tre stora områdena för 2030-målet och transportmålets omställning: Bilen, Bränslet, och Beteendet. De har lång vana av mediala sammanhang, och kan assistera i ditt förarbete med relevant statistik, analys och referat till mer information. Se mer info nedan och kontakta gärna oss för mer information!

Mattias Goldmann

Som medgrundare till 2030-sekretariatet har Mattias gedigen kunskap om transportmålet med tyngdpunkt på fordon- och bränsleomställningen. Mattias har djupgående insikt i svenskt politik samt på EU-nivå, och kan på ett lättförståeligt sätt navigera i de politiska förutsättningarna och nödvändiga åtgärderna för måluppfyllelse.

Han har gedigen erfarenhet av scenframträdanden, intervjuer och moderatorsuppdrag, som analytiker och politisk kommentator. Han är en framstående debattör och räds inte rampljuset, men har också förmågan att förklara statistik och komplexa frågor för allmänheten så väl som för de väl insatta. Mattias har länge varit en av de mest tongivande i svensk klimat-, miljö-, energi- och transportdebatt. Tidigare hållbarhetschef på Sweco, vd för tankesmedjan Fores och talesperson för gröna bilister.

Kontakta Mattias

mattias.goldmann@2030sekretariatet.se

Eller via presskontakt:

agnes.bondelid@2030sekretariatet.se
0707-34 38 78

Maria Stenström

Maria är civilingenjör i grunden med mer än 20 års erfarenhet av förändringsarbete inom energi- och transportsektorn. 1998 grundade hon FordonGas Sverige AB – en pionjär inom förnybart drivmedel. Som vd för Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag drev hon igenom en rad avgörande hållbarhetssatsningar som utvecklade det traditionella parkeringsbolaget till en innovativ mobilitetsaktör med resenärernas behov i fokus.

På 2030-sekretariatet är Maria ansvarig för mobilitet och beteendefrågor. Från bilist till mobilist – hur fungerar det i praktiken? Hennes styrka ligger i det analytiska samtalet där samspelet mellan olika aktörer får komplexa frågor att mynna ut i konkreta lösningar. Maria är vår pusselläggare – vad behöver ske för att vi ska nå 2030-målet, vilka frågor bör vi prioritera och vilka hinder behöver vi röja?

Kontakta Maria

maria.stenstrom@2030sekretariatet.se

Eller via presskontakt:

agnes.bondelid@2030sekretariatet.se
0707-34 38 78

]]>
Rädda reduktionsplikten, rädda klimatmålet! 2030-sekretariatet kommenterar Energimyndighetens kontrollstation https://www.2030sekretariatet.se/radda-reduktionsplikten-radda-klimatmalet-2030-sekretariatet-kommenterar-energimyndighetens-kontrollstation/ Thu, 15 Sep 2022 09:51:37 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=4350

– Utan reduktionsplikten ryker klimatmålet, och därmed hela Sveriges position som föregångsland. Det säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, som kommentar till Energimyndighetens kontrollstation.

Samtliga riksdagspartier utom SD står bakom det svenska klimatmålet att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 % till 2030 jämfört med år 2010. Energimyndighetens kontrollstation visar nu att målet blir ytterst svårt att nå utan en reduktionsplikt ungefär i enlighet med dagens nivå.

– Vi delar in 2030-målet i Bilen, Bränslet och Beteendet. Görs det mindre framsteg inom en sektor, kan det kompenseras av mer inom en annan. Men en påskyndad elbilsomställning räcker inte för att kompensera för en kraftigt höjd klimatpåverkan från drivmedlen, och vi upplever ingen aptit från de fyra majoritetspartierna att kraftigt påskynda beteendeskiftet. Därför är reduktionsplikten så viktig, säger Mattias Goldmann.

Energimyndigheten föreslår en rad förändringar av reduktionsplikten, främst att målet för bensin från år 2025 fryses på 14 % medan dieselns mål för 2030 höjs till 75 % mot tidigare 66%. De höjda målen möjliggörs bland annat av att höginblandade eller koncentrerade biodrivmedel räknas in i plikten, och av att Europadiesel blir standard i Sverige.

– Just såhär ska kontrollstationer fungera; relativt begränsade förändringar för att säkerställa att målet nås. Politiken bör ta till sig förslagen och visa näringslivet och konsumenterna att långsiktiga spelregler inte ändras hur som helst, säger Goldmann. 2030-sekretariatet har ännu inte tagit ställning till förändringarna, men konstaterar att den nuvarande modellen med årliga besked från EU-kommissionen om fortsatt skattebefrielse för koncentrerade biodrivmedel är alltför osäker för att trygga omställningen.

Minskas reduktionsplikten till EU:s lägstanivå, vilket föreslagits på sina håll i valrörelsen, motsvarar det en årlig utsläppsökning på sex miljoner ton enligt Energimyndigheten – vad 67 oljeeldade Karlshamnsverk släppte ut i fjol. ”Eftersom det funnits ett betydande engagemang mot Karlshamsverkets utsläpp, förutsätter jag att man inte vill bidra till mångfalt högre utsläppsökningar genom att reducera reduktionsplikten till fjuttnivå”, avslutar Goldmann.

Energimyndighetens rapport Kontrollstation för reduktionsplikten 2022 kan läsas här.

Kontakt

För ytterligare kommentarer, med information eller frågor, kontakta

Mattias Goldmann
mattias.goldmann@gmail.com
+66811394048

Se också: 2030-sekretariatets Eftervalsanalys

MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet

]]>
Valresultatet – Klimatet kan ena landet https://www.2030sekretariatet.se/valresultatet-klimatet-kan-ena-landet/ Mon, 12 Sep 2022 06:03:15 +0000 http://www.2030sekretariatet.se/?p=4325

Valresultatet är oerhört jämt, och ännu ovisst. Vilken sida som än kommer att regera gör det på bräcklig grund. Då blir frågor där enigheten är bredare viktiga att samlas kring, som klimatet och den gröna omställningen. Det säger 2030-sekretariatet i en första valkommentar.

– Först onsdag vet vi säkert mandatfördelningen i riksdagen, därefter kan det dröja innan vi har en regering på plats och ett program den ska styra på. Men det bör gå snabbare, med större transparens och med tydligare sikte på breda överenskommelser än med förra mandatperiodens Januariavtal, och då är frågor där det finns bred enighet viktiga. Främst bland dem är klimatfrågan, där det trots en uppslitande valrörelse fortfarande finns sju partiers enighet kring de svenska klimatmålen. Det säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

Skillnaden mellan partierna i klimatfrågan är förvisso stor, med tre partier som på olika sätt vill skärpa de svenska målen och partier i båda block som i valet drivit förslag som klart försvårar att nå de svenska målen. Men eftersom SD är ensamma i att vilja sänka de svenska målen, och den kommande mandatperioden är central för att nå dem, bör det i regeringsförklaringen, den kommande statsbudget och den samlade politiken för kommande mandatperiod gå att enas brett om en handlingsplan för måluppfyllelse och svenskt ledarskap. Det gäller inte minst kring Sveriges enda sektorsmål i klimatramverket – 70% minskad klimatpåverkan i transportsektorn 2010–2030, som är i fokus för 2030-sekretariatet. Förutom själva målet finns bred enighet om påskyndad elektrifiering, bättre laddinfrastruktur, en fortsatt roll för biodrivmedel, behovet av mer el, utbyggt elnät, snabbare tillståndsprocesser och mer övergripande en ny energiöverenskommelse. Att Sverige ska vara ett föregångsland samlar också en bred majoritet långt över blockgränserna; enbart SD är uttryckligen emot.

2030-sekretariatet ser också med viss självkritik på valrörelsen:

– Klimatfrågan har inte dominerat denna valrörelse. Trots att det objektivt sett är en av de allra viktigaste frågorna på mänsklighetens dagordning. Trots värmerekord och bränder, torka och skyfall i Europa och runt om i världen. Trots att Sverige har bestämt sig för att vara ledande i omställningen – men inte hur det ska gå till. Trots att vi är landet av Greta Thunberg och Johan Rockström. Vad mer som ska krävas begriper jag inte – men valrörelse är en sak och mandatperiod en annan. Nu ska vi förverkliga de svenska målen och förtydliga det svenska ledarskapet! säger Mattias Goldmann.

Vill du få ytterligare kommentarer eller veta mer om partiernas klimatpolitik kring 2030-målet, kontakta

Mattias Goldmann
mattias.goldmann@gmail.com
+66811394048

Missa inte 2030-sekretariatets Eftervalsanalys 14 september.

Hör alla partierna presentera sin väg till 2030-målet

MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet

]]>