Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022 – 2033 radar pedagogiskt upp satsningar och använder etablerade prognoser som stöd. 2030-sekretariatet efterfrågar nytänkande och en mer dynamisk omvärldsanalys. Corona har lärt oss hur samhällen tvingas ställa om i kris – klimatutmaningen kräver samma verktyg.

-Trafikverket fastnar i prognosmodeller som skapats i tider utan möjligheten av digitalisering eller en insikt om behovet av akuta åtgärder för miljön, kommentarer Jakob Lagercrantz, VD på 2030-sekretariatet. I antagandet att 70 procent av resandet 2040 sker med bil begränsar myndigheten sitt eget manöverutrymme.

I underlaget talar myndigheten om att Sverige kan nå målen genom ”omfattande elektrifiering, ökad andel biodrivmedel och högre bränslepriser”. Övriga effektiva satsningar, som vi ser i en lång rad andra länder, ges inte alls samma tyngd. De kanske helt avgörande beteendeförändringarna inordnas under ”högre bränslepriser”.

Trafikverket räknar snabbt bort klimatnyttan av cykel och kollektivtrafik i stadsmiljön. Kombinationen av dessa transportslag är, tillsammans med digital tillgänglighet, oöverträffad. I en enkät som DI Mobilitet gjorde till Sveriges kommuner i våras svarade majoriteten av kommunerna att cykling var just den åtgärd som snabbast mötte förändrade krav under corona.

Sjöfarten får en liten del av investeringsutrymmet till 2033, 6,4 miljarder jämfört med järnvägens 173 miljarder. Vägtrafiken får 31,2 miljarder. Detta är en underskattning av potentialen i ett transportslag som har kanske den bästa energieffektiviteten.

I diskussionen kring hur vi når ett transporteffektivt samhälle för Trafikverket att höjningen av priset på drivmedel får den största effekten, men tar knappast upp andra lösningar som under corona-året gett resultat. Nyttan av digitaliseringen beskrivs översiktligt.

-Digitaliseringen är nu det femte transportslaget, säger Anna Lindén, mobilitetsansvarig på 2030-sekretariatet, och Trafikverket måste på allvar räkna in de vinster som digital tillgänglighet ger.

Inte heller de förändringar som e-handeln medför i samhället diskuteras särskilt detaljerat i underlaget. Den snabba ökningen av e-handel, både innan corona, men än mer under pandemin, gör att våra transportmönster förändras. Om den samordnas, leveras med låga utsläpp och är så smart utformad att den ersätter private inköpsresor kan den bidra positivt. ersätter

För ytterligare information: Jakob Lagercrantz, 0708-173808 och Anna Linden, 0723-774125

2030-sekretariatet är en av remissinstanserna till förslaget till underlag, som du kan läsa här. Remisstiden går ut 29 januari 2021. 

ANNA LINDÉN
2030-sekretariatet